Slut för influencers – så ska gymnasiet jobbanpassas
Gymnasieskola Influencerutbildningen nämns när utbildningsminister Anna Ekström (S) ger exempel på program som inte leder till arbete. Från och med nu ska Skolinspektionen undersöka samhällsnyttan innan nya gymnasieprogram godkänns.
LÄSTIPS: Läraren: ”Är jag frisk har jag ändå ont i magen”
Anna Ekström har arbetat i fem år för att anpassa gymnasieutbudet efter arbetsmarknadens behov, och frågan har utretts av Lars Stiernkvist.
Så blir det med kommunernas vetorätt
I hans förslag skulle kommuner kunna säga nej till fristående huvudmän som etablerar sig på en mättad gymnasiemarknad – något som däremot inte finns med i regeringens förslag.
– Det förslaget ligger inte på bordet. Däremot finns ett tydligt förslag att Skolinspektionen när man ger tillstånd till skolor tar hänsyn till arbetsmarknadens behov, säger Anna Ekström till Läraren.se.
Höga kostnader och brist på yrkesutbildade ligger bakom den nya föreslagna reformen, som nu ska granskas av lagrådet.
Bland annat kräver regeringen att kommuner ska samarbeta med minst två andra kommuner om planering och dimensionering av gymnasieskola och komvux.
Kraven på friskolorna
Men krav på samarbete ställs även på fristående huvudmän.
– De fristående huvudmännen ska i det här systemet vara med i samverkan och ta ett tydligt ansvar för att de möter arbetsmarknadens behov, säger Anna Ekström.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är positiv.
– Syftet ska vara att bredda utbudet, inte att konkurrera om eleverna. Och det vi har sett hittills är att det blir en överetablering av de program som är relativt billiga att genomföra, på bekostnad av arbetsmarknadsmarknadens behov.
Ett av regeringsbudskapen är att eleverna ska styras dit de behövs. Men samma princip gäller inte lärarna, enligt ministern.
– Nej vi har gudskelov en fri arbetsmarknad där lärare söker jobb som de själva tycker är lämpligt, och så kommer det att fortsätta att vara. Däremot kan jag tänka mig att vi regionalt kommer att få en större stabilitet. Idag kan program läggas ner på grund av att en kommun inte tycker att det är värt att ge den. I framtiden kommer utsikterna att vara bättre att man kan ge yrkesprogrammet i den kommunen och då blir det stabilare, säger Anna Ekström.
Johanna Jaara Åstrand:
– Kraven på samarbete och planering kan råda bot på den konkurrens som råder. Och dimensioneringen ger möjlighet till mer stabila anställningar, säger hon.
Skolverket får i uppdrag att ta fram underlag för hur efterfrågan ser ut för olika utbildningar i varje region, information som respektive huvudman blir skyldig att ge eleverna.
Reformen beräknas kosta 170 miljoner kronor mellan år 2023-2026.
– Överlag ser vi väldigt positivt på förslagen, som i det stora hela bygger på utredarens förslag. De kommer kunna medföra att alla elever får en mer likvärdig möjlighet att läsa en gymnasial utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden – och som håller hög kvalitet, säger Johanna Jaara Åstrand.
Fackets krav på nya gymnasiet
Lärarförbundet är noga på en punkt. Det måste gå att arbeta fackligt inom de nya samarbetena.
– Vi hade hellre sett att staten hade tagit ett tydligare huvudansvar. Den föreslagna strukturen kan bli svår att överblicka och samarbetena är ju delvis påtvingade. Vi är såklart också väldigt måna om att man garanterar det fackliga inflytandet. Om det ska vara tre olika huvudmän involverade, vart tas besluten och var har vi inflytandet? Det måste säkerställas, säger Johanna Jaara Åstrand.
Skolverket får 26 miljoner kronor fram till 2023 för att ta fram underlag för regional planering.
Om förslaget klubbas i riksdagen gäller de nya reglerna från 2023, men börjar användas först 2025 – utom det regionala utvecklingsansvaret som börjar gälla från augsti 2022.
LÄS ÄVEN:
