Gör din röst hörd – och spara stämbanden

Missa inte logopedens tips längre ner i artikeln.

Den mänskliga talapparaten är en komplicerad historia. Luft från lungorna sätter stämbanden i vibration, för att sedan ge resonans i ansatsröret som går från struphuvud genom munhåla och fram till läpparna.

Röstens hållbarhet påverkas av hur mycket man använder den, och vilken miljö man befinner sig i.

Lärare är, kanske inte så förvånande, den yrkesgrupp som oftast drabbas av problem med till exempel heshet eller andra symptom på ansträngning.

Det visar en kunskapsöversikt som sammanställdes av Arbetsmiljöverket 2011.

Lärare utgör också en absolut majoritet av dem som rapporterade röstproblem i myndighetens undersökning ”Arbetsorsakade besvär”, som genomfördes 2018, 2020 och 2022.

Samma gäller för anmälda arbetssjukdomar, där de flesta anmälningarna under kategorin ”Påfrestande för rösten” rör utbildningsbranschen.

– Lärare pratar länge, och klassrum är inte alltid optimala miljöer för att tala länge i. Om man jobbar på call-center jobbar man också med rösten – men där är det ofta mer optimerat runt omkring och det är kortare samtal, säger Suvi Karjalainen, en av två logopeder som undervisar om röst och tal vid lärarutbildningarna i Umeå.

Undervisar i röstfunktion och röstergonomi

Hennes arbete med lärarstudenter är ovanligt.

– Inget annat lärosäte erbjuder individuell träning i samma omfattning, säger Suvi Karjalainen.

Studenterna får undervisning i röstfunktion, röstergonomi och enskild handledning vid behov.

Det handlar både om att ta plats, använda och rikta rösten rätt och ta ledarskap i klassrummet. Hitta en röst som är hållbar, når ut och som är varierad.

– Rösten påverkar hur du framstår – känner du dig trygg i din röst förmedlar det ett lugn, säger hon.

På Arbetsmiljöverkets webb finns en checklista för god röstergonomi.

Den berör vila, avstånd och arbetsställning, men täcker även in den fysiska miljön och de yttre faktor som påverkar rösten, som akustik, buller och luftmiljö.

Faktorer som är avgörande, men som lärare har litet individuellt inflytande över.

– Oftast ligger problemet i helheten, den fysiska miljön och hur man organiserar arbetet. Där ska man lägga huvudfokus, säger Hans Flygare.

Samtidigt gör nedskärningar att klasstorlekarna ökar.

– Med fler barn blir det fler röster i rummet och mer liv och rörelse. Fler att vända sig till. Jag ser det inte som positivt, säger Suvi Karjalainen.

Omtanke om rösten försvinner bland allt annat

Hon vill att lärare ska fortsätta utbilda sig om rösten och röstergonomi, under hela sin karriär. Hennes egen avhandling visar god effekt av sådan träning.

– Fortbildningen som erbjuds för lärare i dag handlar väldigt lite om röst och egen kommunikation. Men många lärare har en hög arbetsbelastning och mycket att förhålla sig till. Röst och kommunikation blir en mjuk kunskap som försvinner i allt som ska göras, säger hon.

Även om lärare kan lära sig mer om rösten och talet av logopeder, är det inte i första hand deras individuella ansvar, menar Hans Flygare, ombudsman för Sveriges Lärare.

– Det är klart att som individ kan man träna talteknik, det är aldrig fel. Men du som enskild lärare ska inte träna rösten för att överrösta en dålig ljudmiljö, säger Hans Flygare.

Arbetsgivarens ansvar sträcker sig långt.

– Om man vet att anställda pratar mycket i jobbet ska man göra en riskbedömning, så egentligen ska det omfatta alla lärare, säger Kersti Lorén, sakkunnig handläggare inom belastningsergonomi vid Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är också skyldig att se till att arbetstagarna har de kunskaper de behöver för att identifiera tidiga tecken på besvär från arbetet.

Arbetsgivaren ska hitta lösningar

Tecken på dålig rösthälsa kan vara heshet eller känslan av att behöva harkla sig.

– När man signalerar problem till sin arbetsgivare ska denne försöka hitta lösningar, identifiera problemet och vad man kan göra. Om inte rektor själv är expert så tycker jag att man ska använda företagshälsan. Och händer inget – tala med ditt ombud, säger Hans Flygare.

Kersti Lorén säger att dåliga röstergonomiska villkor kan vara svåra att åtgärda – men att det inte är omöjligt:

– De vägarna måste man ta, hur ska man annars jobba och behålla sin röst?

Arbetsgivaren är skyldig att komma till rätta med de problem som riskbedömningen identifierar.

– Teknikutvecklingen sträcker arbetsgivaransvaret ytterligare, säger Kersti Lorén.

Det finns röstutjämningssystem att tillgå, precis som ljuddämpande plattor och möbler.

– Går det att göra ska man göra det. Man ska inte bli sjuk av sitt jobb eller på sitt jobb, säger Kersti Lorén.

En väg för avlastning är ljudutjämningssystem. Men de fungerar bäst i rum med god akustik.

– De flesta upplever att det fungerar bra, men olika märken fungerar olika väl. Man behöver fundera på vad som är viktigt och att man har en god dialog med den man köper av, säger Suvi Karjalainen.

LÄS ÄVEN:

Klasserna växer – då blir lärarnas röst lidande

Lärarens röst har stor påverkan på elever

Vårda din röst – så håller den i längden

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

6 tips: Din röst påverkar eleverna