Krisvarningen: ”Situationen är katastrofal”

Petter Birath får medhåll av Linn Hansdotter Karlsson, förskol­lärare och förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Tranås.

– Det är i allmänhet alldeles för stora barngrupper. En del av dem kan bestå av 22 barn eller fler om det inte är frågan om 1–3-åringar. Då stannar antalet vid 17–18, vilket även det är alldeles för många. Många barn i kombination med för låg bemanning och hög stress har gjort att barn vid minst två tillfällen har glömts bort inne på toaletten eller ute på gården, säger hon.

Tranås är delvis en pendlingskommun.

– Det gör att många barn har långa dagar i förskolan. Arbetsgivaren räknar antalet anställda och antalet barn, men inte hur länge barnen är i förskolan. I dag kan två pedagoger vara ensamma med 20 barn, vilket är helt orimligt. Det räcker att ett barn eller en pedagog blir kissnödig för att man ska få svårt att reda ut det, säger Petter Birath.

– Jag har under min fackliga bana inte varit med om att det varit så illa ställt som det nu är i förskolan i Tranås. Det är rent bedrövligt.

Pressad situation i förskolan

Petter Birath berättar att många förskollärare mår mycket dåligt, en del är sjukskrivna. Det är ofta brist på vikarier.

– Från facklig sida överväger vi återkommande om vi ska lägga skyddsstopp eller inte. Den pressade situationen i förskolan gör dessutom att antalet kränkningsfall ökar, barn som biter och river varandra för att personalen inte hinner gå emellan.

Är det barnförvaring som bedrivs?

– En del menar att verksamheten på en del ställen har övergått till förvaring. Andra säger att de önskar att de kunde kalla det som pågår för förvaring. Men så säker är inte verksamheten.

Linn Hansdotter Karlsson berättar om förskollärare som har gått ner i arbetstid för att orka med jobbet.

– Arbetsmiljön är så dålig. Det borde finnas lagkrav när det gäller maxtak för barngruppers storlek, minibemanning och förskollärartäthet.

Många på väg att gå in i väggen

Även på Tranås gymnasium och grundskolor har lärarnas arbetsbelastning ökat.

– I grundskolan har det tagits bort 46 elevassistenter. Ytterligare besparingar är att vänta med resultat att arbetssituationen lär försämras ytterligare. Vi ser redan hur många lärare är på väg att gå in i väggen, säger Petter Birath.

– Tidigare hade lärare en god arbetsmiljö, men relativt låga löner. Nu har man en tuff arbetsmiljö och låga löner.

Petter Birath arbetar som lärare i samhällskunskap och historia på bland annat yrkesprogrammen på Holavedsgymnasiet i Tranås.

– Många elever har under sin grundskoletid inte fått tillräckligt stöd vilket gör att de behöver mer hjälp nu.

– Dessutom har klasstorleken ökat, vilket många elever har svårt att klara.

Hur stora klasser?

– Enstaka år har vi haft klasser med 34 elever. Vi har då fått sätta in extra stolar.

Lärare berättar om hur nedskärningar gör det svårt för dem att göra ett bra jobb.

– Från chefshåll kan de då få till svar att de ska sänka sin ambitionsnivå. Men det innebär att vi hamnar under det som skollagen säger att vi ska göra och så är det delvis redan.

Politikern: ”Vi har inte mer pengar”

Barn- och utbildningsnämndens ordförande i Tranås, Erik Nygårds (L), säger att han är medveten om att det är en tuff situation på åtminstone ”ett par” förskolor i kommunen.

– 2023 drog vi ändå över förskolebudgeten med nästan två miljoner kronor.

– Barn- och utbildningsnämndens budget för 2024 är inte i balans. Jag kommer att argumentera för att vi inte ska behöva göra några besparingar.

Men behövs det inte mer resurser?

– Vi har inte mer pengar att plocka fram. Att kraftigt höja grundbemanningen är en permanent kostnadsökning som jag inte ser hur vi skulle kunna finansiera.