Kaos på fritidshemmen – bara två anställda på 75 barn

75 barn på två anställda. Det är en mardrömshistoria som Susanne Malmqvist fått höra av kollegor i Göteborgs stad, vilket GP skriver om.

Hon bekräftar siffran för Vi Lärare.

– Det har hänt och fortsätter hända, säger hon.

I hennes arbetslag på Taubeskolan på Hisingen är de två på en barngrupp med 45 barn.

– Det räcker med att någon behöver en-till-en-stöd för att man ska stå ensam med 44 barn i lokaler som inte är anpassade till verksamhet i fritidshem, säger hon.

Då kan de undervisa

Under sommaren har det varit 14-15 barn på plats.

– Då kan vi ge den undervisning i fritidshem som vi vill ge, och barnen får rum för den rekreation de har rätt till, säger hon.

Under 2018 granskar Skolinspektionen 24 fritidshem – och skriver att det är ”oroande att undervisningen (…) inte är mer framträdande eller utvecklad”.

Myndigheten konstaterar att stora elevgrupper, låg personaltäthet och låg andel personal med behörighet att undervisa påverkar uppdraget.

– Jag önskar att det inte vore så, men det är precis så det är. Jag vill inte svära i tidningen, men….säger Susanne Malmqvist.

Det har gått sex år sedan inspektionen, och Göteborgs stad visar katastrofsiffror.

Kommunen ligger på 23,4 elever per heltidstjänst i fritidshemmet, över rikssnittet och klart över Stockholm (17,6) och Malmö (22,2). 

Endast Ale ligger högre, med 28,2 barn per heltidstjänst.

– Det är omöjligt att uppfylla målen i läroplanen, och det har vi pratat om länge, men inget händer, säger Susanne Malmqvist, till Vi Lärare.

”Medveten om situationen”

Skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) säger till GP att kommunen skjutit till 15 miljoner kronor under våren 2024, men att pengarna ätits upp av inflationen.

– Jag är väl medveten om att vi har de här stora barngrupperna på fritids och är absolut inte nöjd med det faktumet, säger hon till GP.

Samtidigt har elevstödet rykt med besparingarna.

Barn i behov av assistans står utan.

Och utbildade lärare får stötta obehöriga kollegor och vikarier.

– Det behövs mer pengar, bättre lokaler och fler behöriga lärare. Men sedan utbildningen gjordes om och de läser ett praktiskt-estetiskt ämne är det många som väljer att arbeta som idrotts- eller bildlärare i stället, och så tappar vi också personal, säger Susanne Malmqvist.

Läsåret 23/24 gick det 63 elever på varje behörig lärare i fritidshem.

Skolminister Lotta Edholm (L) vill inte uttala sig om den kommande höstbudgeten, men skriver i ett mejlsvar till Vi Lärare att fritidshemmet behöver goda förutsättningar:

”Kommunalt ansvar”

– Det stämmer att skolan och fridstidshemmen befinner sig fortsatt i en tuff situation med ökade kostnader. Flera av regeringens statsbidrag går också att använda till fritidshemsverksamheten. Till exempel Kunskapsbidraget som vi från och med i år har förstärkt med 850 miljoner kronor. Det innebär att bidraget uppgår till närmare 7,5 miljarder kronor för 2024. Huvudmännen har stor frihet i hur pengarna ska användas men idag används de främst till personalkostnader. Fritidshemmen är – precis som övriga skolväsendet – ett kommunalt ansvar och det är viktigt att politiker på alla nivåer nu prioriterar skolan, skriver Lotta Edholm.

Hon nämner utredningarna om stärkt elevhälsa, minskad administration och reglering av undervisningstid och planeringstid för lärare, samt trygghet och studiero som omfattar fritidshemmen.

– Allt i syfte att skapa bättre förutsättningar och en bra och trygg miljö för både elever och skolans personal. En god arbetsmiljö med mer tid att ägna sig åt att planera, genomföra och efterarbeta undervisning kommer förhoppningsvis också få fler att söka sig till och välja att stanna kvar i yrket, skriver Lotta Edholm.

LÄS ÄVEN: 

Skolinspektionen: Bristande undervisning på fritidshem

Sveriges Lärares krav: Skolväsendet måste återregleras

Maria Wiman: Det finns inget jag åtrår så hett som regleringar