Utredaren: Så ska friskolors vinster begränsas
Utredaren Johan Stymne lämnar över sina förslag till utbildningsminister Johan Pehrson (L).
Friskolor
Utredaren Joakim Stymne vill låsa skolpengen till enskilda förskolor och skolor, och nobba vinstutdelande skolor när det gäller riktade statsbidrag.
Det står klart i nya delbetänkandet ”Skärpta villkor för friskolesektorn”.
Som en del av regeringens ”renovering av friskolesystemet” kommer Joakim Stymne med förslag på hur vinstutdelningen till friskoleägarna ska begränsas genom utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn”.
– Ingen kommer att söka sig till svensk skola med annat syfte än undervisning och barns lärande, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L), vid en presskonferens.
Utredningens ursprungsuppdrag var att se över hur vinsterna skulle stoppas, en genomlysning av friskolesystemet som regeringen bytte inriktning på i september 2024.
Att förbjuda aktiebolag står dock i konflikt med EU-rätten, enligt utredaren Joakim Stymne, som därför väljer förslag som kommer att begränsa möjligheten att ta ut vinster.
Redovisning för varje skola
Utredaren föreslår nu flera åtgärder för att begränsa möjligheten till vinstuttag.
– Den fria dispositionsrätten över medlen försvinner. Det finns inga möjligheter att följa medlen idag om de används till skolverksamhet eller till en våffelstuga, säger Joakim Stymne, som också menar att administrationen står i proportion till uppdraget.
Skolpengen ska följa eleven, och hamna på enhet snarare än hos huvudman.
Varje enhet ska redovisa skolpeng och kostnader med hjälp av revisor.
– Det kommer att synas att man gör det och det blir en insyn och en transparens, säger Joakim Stymne.
Vinstutdelande skolor ska inte få del av riktade statsbidrag. Men vilka bidrag som anses kvalitetshöjande blir en framtida regeringsfråga.
Almega utbildning tolkar beskedet som att friskolornas marginaler minskar, eftersom en tiondel av skolpengen kommer från statsbidrag.
Är det i praktiken ett vinstförbud?
– Det är inte ett vinstförbud. Det blir ett val för den aktören. Idag ser vi exempel på hur man tar emot statsbidrag och delar ut vinster. Det innebär att det finns medel som är möjliga att använda för kvalitetshöjning, säger Joakim Stymne.
Skärper kraven på ekonomin
Nyetablerade skolor får fem års förbud mot vinstutdelning, det Joakim Stymne kallar värdeöverföring.
Vinst kommer först att kunna delas ut efter karensperioden, om Skolinspektionen inte kritiserat förskolans eller skolans kvalitet.
Det blir också Skolinspektionens granskningar som utgör måttet för kvalitet på en skola.
Kraven på huvudmännens ekonomi skärps, både när Skolinspektionen beslutar om tillstånd och när de gör uppföljningar.
Kommunerna ska kunna återkalla skolpeng, till exempel om huvudmannen begått brott.
Det blir lättare för Skolinspektionen att återkalla tillstånd, att tvångsförvalta fristående skolor eller utfärda verksamhetsförbud.
Deadline för nedläggning
Enskilda huvudmän ska informera kommuner om nedläggningar i god tid, senast november året innan planerad stängning.
Skolinspektionens rätt att intervjua elever under 16 år, utan målsmans samtycke, ska förtydligas.
De nya reglerna kan enligt utredaren vara på plats i juli 2027.
LÄS ÄVEN:
Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet
Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen
