”Staten måste dra i nödbromsen och pausa friskolevinster”

I debatten får alla friskolor ett rykte om sig att det i första hand handlar om att tjäna pengar. Detta stämmer inte! Men eftersom majoriteten av eleverna i friskolorna går hos fristående huvudmän som har vinstutdelning, så är det lätt att förstå varför debatten blir vinklad så. Ska vi ens behöva undra om skolans huvudsakliga syfte är utbildning och kvalitet eller minsta möjliga kostnad för största möjliga vinstuttag?

Det är ett bra läge för staten att dra i nödbromsen nu. Åtminstone tillfälligt pausa vinster från friskolor tills dess att systemet har fått en ordentlig översyn. Eftersom Sverige är ensamt i världen med att låta skattefinansierade skolor dela ut vinst till sina ägare, tvivlar jag på att det kommer stanna vid en paus. Men vi behöver börja nu!

Detta är inte ett brandtal mot friskolor. Det finns många fler fristående huvudmän som inte är vinstdrivande än som är det. Många av dessa har valt att organisera sig i Idéburna skolors riksförbund just för att det är väldigt stor skillnad mellan olika fristående skolor. Just dessa idéburna skolor verkar vara det som reformerna på 90-talet syftade till att främja. Goda idéer i dessa reformer, men tyvärr bristfälligt genomförda.

Oberoende kunskapsmätning

Men oavsett vinster eller ej, så får vi inte missa de större anledningarna till att resultaten i skolan sjunker. Alla verksamheter; statliga, kommunala och fristående ska kunna genomlysas på samma sätt och ha samma ansvar gentemot skollagen och styrdokumenten. Vi kan inte mäta skolorna på ett tillförlitligt sätt med betyg, elevnöjdhet eller ens de nationella proven. Det måste till en oberoende mätning i någon form. En mätning av faktisk uppnådd kunskap.

Som det ser ut idag har vi inte en rättvis skola. Betygen kan sättas på mycket lösa grunder, och skickar därmed en falsk bild till föräldrar och potentiella elever om hur det står till med kunskaperna hos skolans tidigare elever. I verkligheten kan kunskaperna vara sämre på en skola som sätter högre betyg. Hur kan det ens vara möjligt?

Styrdokumenten behöver få tydliga konkreta gemensamma kunskapskrav för varje termin och läsår, så att man kan jämföra skolors resultat på allvar. Först när de tydligare kunskapskraven är på plats, och dessa gäller för alla skolor, kan man genom mätningar se vilka skolor som lyckas bäst med kunskapsuppdraget.

Parallellt med vinstfrågan, hoppas jag att vi även kan fokusera på hur vi ska mäta de verkliga kunskaperna. Det är så skolan kommer få högre status, bli likvärdig över landet och stolt kunna mäta sig internationellt.

David Brunhage, gymnasielärare och skoldebattör på Skolopinion.se