Nytt steg mot offentlighet för friskolor: ”En seger”
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, är positiv till regeringens nya förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla även för friskolor.
Friskolor
Regeringen remitterar förslaget om offentlighetsprincip för friskolor.
Nytt är att mindre fristående huvudmän ska få längre tid på sig att ta fram uppgifter.
– En facklig seger, konstaterar Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Frågan om allmänhetens möjlighet till insyn i privat ägda, men skattefinansierade, skolor har debatterats och utretts i åratal. Två möjliga lösningar presenterades i ett utredningsförslag i våras.
Det ena går ut på att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor, på precis samma sätt som för kommunala skolor.
Det andra förslaget handlade om en särskild insynslag för friskolor, med viss begränsning av den information friskolorna ska vara skyldiga att lämna ut. Förslaget tillkom sedan den nuvarande regeringen tillträtt, och är i linje med Tidöavtalet. Motiveringen har varit att full insyn skulle bli för arbetskrävande för små friskoleägare.
Nya förslaget om offentlighet
När betänkandet nu går ut på remiss finns ett tredje förslag tillfogat. Det har utarbetats på regeringskansliet och går ut på att friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen, men att huvudmän som bara äger en eller två skolor inte avkrävs samma snabba service.
– Det är en facklig framgång, vi har drivit frågan länge. För oss handlar transparens om en trygg och rättvis arbetsplats, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Meddelarfrihet och offentlighetsprincip är viktiga verktyg för att mota tystnadskulturen, enligt lärarfacket.
Tystnadskultur som, enligt en tidigare undersökning från Sveriges Lärare, till exempel avskräcker lärare från att engagera sig fackligt.
– VI förväntar oss att det blir något konkret, och omöjligt för fristående skolor att dölja uppgifter, säger Anna Olskog.
Friskolorna får dock en tidsfrist, enligt det nya förslaget.
En förälder, journalist eller annan som vill sätta sig in i skolans verksamhet ska få ta del av information "inom rimlig tid" och inte "skyndsamt".
Så lång tid får de på sig
Det betyder, enligt förslaget, en vecka i stället för en dag. Det föreslås också mildare krav vad gäller arkivering och på vilket sätt allmänheten ska kunna ta del av handlingar.
– För både vinstdrivande och offentlig verksamhet är det transparens som ska gälla, säger Anna Olskog.
Skolminister Lotta Edholm (L) ser två starka skäl för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor: Dels är det det enklaste sättet att säkra framtida tillgång till statistik om skolor, dels är offentlighetsprincipen väl förankrad.
– Med en insynslag riskerar vi att den först måste sätta sig innan man ser hur den fungerar, säger hon, till TT.
Hon ser ingen risk för att små friskolor medvetet skulle förhala information.
– Tanken är ju att göra det hanterbart för verksamheter som inte har egna jurister, och som kan ha svårt att snabbt avgöra vad som ska lämnas ut eller inte. Information om enskilda elever ska ju inte lämnas ut, till exempel, säger Lotta Edholm till nyhetsbyrån.
Kan få med sig Tidöpartierna
Samtliga oppositionspartier vill att offentlighetsprincipen införs för friskolor. Det gör alltså även Liberalerna efter att ha svängt i frågan. Det nya, tredje förslaget skulle kunna ses som en möjlig väg för L att få med sig övriga Tidöpartier.
– Vi får ju ha en diskussion. Men de övriga Tidöpartierna har tyckt att det är intressant att få även det här förslaget granskat genom ett remissförfarande, säger Lotta Edholm, till TT.
Almega Utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund, säger i ett pressmeddelande att fortsatt stödjer ett av de tidigare förslagen, med insynsprincip.
– Det spåret i utredningen tycker vi är välbalanserat, säger Per-Arne Andersson, tf förbundsdirektör.
Förslagen går nu på remiss.
LÄS ÄVEN:
Kommission: ”Offentlighet ska gälla friskolor”
