Rädsla hos små friskolor: ”Inga miljoner på banken”

Nu presenteras utredningen om vinst i skolan, och Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund är orolig för att förslagen som ska beskära möjligheterna för stora bolag att omvandla skolpeng och statsbidrag till vinster kommer att påverka de idéburna friskolorna negativt.

Krav: Ekonomiska muskler

– Vi vill se en friskolereform där man återgår till syftena och antingen förbjuder vinster eller kraftigt begränsar och styr vinstutdelande företag på ett sätt och de idéburna på ett annat, säger Håkan Wiclander.

Flera av utredningsdirektiven är okomplicerade för småskolorna, men hårdare krav på ekonomiska muskler riskerar att drabba medlemmarna i Idéburna skolors riksförbund, enligt Wiclander.

– Jag har full respekt och förståelse för förslagen, eftersom man vill säkra och förebygga konkurser och plötsliga nedläggningar. Men då måste man införa ekonomiskt stöd för idéburna skolor – det är ingen av oss som har miljoner på banken, säger Håkan Wiclander.

Medlemmarna i Idéburna skolors riksförbund organiserar inte sina skolor som aktiebolag med krav på vinstutdelning, utan stället som ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser – där man inte kan ta ut vinst.

Ny rapport: ”Sällan så tydligt”

En ny rapport från Sveriges Lärare och Idéburna skolors riksförbund, ”Friskolors drivkraft – samhällsvinst eller företagsvinst?” undersöker skillnader mellan kommunala och fristående skolor, samt vinstudelande och icke vinstutdelande friskolor.

– Det viktiga är att vår rapport visar att de icke vinstdrivande skolorna har högre lärartäthet, bättre utbildade lärare och färre elever per skola. Och omvänt har de vinstdrivande friskolor färre och mindre välutbildade lärare samt fler elever per skola. Detta är något som sällan visats så tydligt som i denna rapport, säger Anna Olskog. 

Den visar att icke vinstutdelande friskolor oftare etablerar sig på landsbygden, jämfört med vinstutdelande friskolor – som oftast ligger i områden med socioekonomiskt goda eller mycket goda villkor.

Rapporten visar också att icke vinstutdelande friskolor har färre elever per skola och högre lärartäthet än både vinstutdelande och kommunala skolor.

”Bidrar med viktiga värden”

Eleverna på icke vinstutdelande fristående och på kommunala skolor upplever också större trygghet än elever i vinstutdelande friskolor, enligt rapporten.

– Vi visar vilken funktion friskolor har i skolväsendet och hur drivkrafterna påverkar friskolornas mervärde. Jag vill understryka att friskolor har en roll att fylla i det svenska skolväsendet. Det finns viktiga värden som friskolor kan bidra med. Det kan till exempel gälla att erbjuda utbildning inom en viss pedagogisk inriktning, eller att utbildning på platser där kommuner valt att inte bedriva skolverksamhet – det vill säga det som var avsikten med själva friskolereformen, säger Anna Olskog.

En halv miljard i vinst

I mars 2023 kunde SVT visa att Internationella engelska skolan skickat en halv miljard kronor av vinsten, som kommer från skolpeng och statsbidrag, till utländska ägarbolag.

I juli samma år lovade utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm, (båda L) att ”städa undan de osunda drivkrafterna” i en debattartikel i Aftonbladet och beskrev regeringens u-sväng i frågan:

”Borgerliga politiker har alltför länge ignorerat systemfelen och varit obenägna att ta itu med utmaningarna kring friskolornas drivkrafter. Synen att det är enskilda avarter som är problemet, och inte den grundläggande strukturen, har skapat ett friskolesystem som ofta bidrar till att göra svensk skola sämre i stället för bättre”.

”Vinstkravet en myt”

– Det är en myt att det inte går att driva friskola utan vinster. Vi visar att det går – det finns flera hundra små, medelstora och några stora idéburna icke vinstutdelande skolor, säger Håkan Wiclander.

”Utredningen om vinst i skolan” tillsattes redan 2022, men fick nya direktiv 2024.

I stället för att lämna förslag på hur skattemedel som avsätts för skolan ska hamna i skolan ger utredaren förslag på ”utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelnings begränsning och skärpta sanktioner”.

Almega: ”Går inte”

Almega utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund, menar att förslagen skadar friskolorna. För Sveriges Radio redogör vd Andreas Mörck för sina farhågor:

– Att man detaljreglerar våra bolag och små friskolor ute i landet så att det faktiskt inte går att driva verksamheten vidare, säger han.

Regeringens andra utredningen om skolpengen och en nationell skolpengsnorm för förskoleklass och grundskola ska presenteras under våren 2025, och för gymnasieskolan senast 1 november 2026.

LÄS ÄVEN:

Älskad och hatad – därför strider de om skolpengen

Friskolorna inför utredning om skolpengen: ”Är oroliga”

Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”