Ny rapport: "Kösystemet spär på segregationen i skolan"

LÄS ÄVEN: Lärarförbundets skarpa uppmaning om skolpengen 

Lärarförbundets undersökning presenteras samma dag som regeringen beslutat om en lagrådsremiss där man vill förändra skolvalet och slopa friskolornas möjligheter att ta in elever på sina skolor med kösystem.

– Vår rapport visar att kösystemet spär på segregationen och elevsorteringen. Bakom statistiken gömmer sig en segregation, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

I rapporten ”Segregationen bakom siffrorna” som hon hänvisar till har Lärarförbundet bland annat låtit Statistiska centralbyrån göra körningar för att undersöka vilken bakgrund elever har som går på fristående respektive kommunala skolor. Tidigare rapporter har visat att fristående skolor generellt har elever med mer välutbildade föräldrar men det har inte funnits kunskap om detta även gäller för eleverna med utländsk bakgrund.

I Lärarförbundets undersökning har SCB delat upp alla elever utifrån om de har förälder med eftergymnasial utbildning eller inte. Man har också undersökt om elever har invandrat och är födda i ett land med högt, mellan eller lågt välstånd utifrån Human Development Index (HDI), eftersom det bland annat påverkar utbildningsnivån i ett land och möjligheten att studera.

Hög andel elever med välutbildade föräldrar

Undersökningen visar att eleverna med utländsk bakgrund i fristående skolor framför allt hade föräldrar med eftergymnasial utbildning och att de kom från länder med högt välstånd eller var födda i Sverige.

Eftersom andelen elever med utländsk bakgrund som går på fristående skolor är högre på högstadiet än i övriga grundskolan har man också särskilt tittat på hur det ser ut där. Undersökningen på fristående skolors högstadium visar en ännu tydligare överrepresentationen av elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller kom från ett land med högt välstånd, och med föräldrar med eftergymnasial bakgrund.

– Gruppen utländska elever är inte homogen, även den rymmer ett stort spektrum och det spelar roll om man är svenskfödd, vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har och vilket land man är invandrad ifrån, säger Johanna Jaara Åstrand.

Undersökningen visar också att förhållandena har varit i princip de samma under åren 2014, 2017 och 2020.

Varför bryr sig Lärarförbundet om hur elevfördelningen ser ut på skolorna?

Skälen, som anges i rapporten, är att man vill lyfta på en del dimridåer för att elever och lärare ska få möjligheter att skapa en god undervisningssituation på alla skolor. Och visa att lärare har olika förutsättningar att bedriva undervisning vilket påverkar resultaten på olika skolor.

De konstaterar i rapporten att elevernas bakgrund, som föräldrars utbildningsnivå eller utländsk bakgrund, förklarar en väldigt stor del av deras skolresultat.

Boendesegregationen påverkar vilka skolor elever går i men även urvalssystemet till skolorna. Kommunala skolor styrs främst av närhetsprincipen medan fristående skolor oftast använder kötid.

Vill stoppa "pedagogisk segregation"

Lärarförbundet har i två tidigare rapporter, ”Friskoleurval med segregation som resultat” och ”Det segregerade skolvalet”, visat att friskolor med lång kötid har föräldrar med högre utbildningsnivå än andra fristående skolor.

Skolinspektionen har också nyligen granskat hur fristående skolor sköter urval och antagning och där fick en stor majoritet av skolorna kritik.

För att stoppa den pedagogiska segregationen och ge lärarna möjlighet att bedriva en bättre undervisning ställer nu Lärarförbundet flera krav och vill se att politikerna tar sitt ansvar.

Johanna Jaara Åstrand säger att Lärarförbundet gärna sett en gemensam kö för att alla ska kunna söka på lika villkor och med transparens i antagningen.

– Vi önskar att debatten inte fastnar i huruvida det ska finnas friskolor eller om elever ska få välja skola eller inte. Utan att den snarare handlar om hur Sveriges alla skolor oavsett huvudman ska bli tillgängliga, likvärdiga och öppna för alla, säger hon.