Mannerheim: ”Ska vi lärare behöva ta den här kampen också?”
Likvärdighet I dag är det sista dagen för alla remissinstanser att tycka till om den omdebatterade ”likvärdighetsutredningen”. Samtidigt har det blossat upp en storm där åtta lärare startat ett upprop mot friskolornas vinster. Läraren.se har sammanfattat debatten.
I den omfattande utredningen föreslås bland annat förändringar av skolpengen, skolval, slopade köer till friskolor och ett ökat statligt ansvar för skolan.
Rubriken på utredaren Björn Åstrands likvärdighetsutredning ”En mer likvärdig skola: minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kan låta harmlös. Men av många remissinstanser betraktas den som rena dynamiten – oavsett om man är positiv eller negativ till förslagen. Syftet med förslagen är att Sverige ska få en mer likvärdig skola. Remissinstanserna är inte eniga om att förslagen kommer att leda till en bättre likvärdighet däremot är man eniga om att utredningens förslag kommer innebära stora förändringar av det svenska skolsystemet – om de politiska partierna vågar och vill genomföra förslagen. Förändringarna, som föreslås i utredningen, har fått bland annat friskolekoncernerna att vässa klorna.
I slutet av förra veckan initierade åtta lärare ett upprop, efter gymnasieläraren Filippa Mannerheims stenhårda attack mot samtliga riksdagspartier i en debattartikel i Expressen.
I skrivande stund har lärarnas upprop ”Vi anklagar”, som legat ute på Twitter under några dagar, skrivits på av över 13 000 personer.
”En våt dröm för riskkapitalbolag”
I Filippa Mannerheims debattartikeln rasar hon emot att hundratals miljoner i skattepengar – avsedda för svenska skolbarns utbildning – i stället går till vinster för aktieägare i stora skolkoncerner. Hon anklagar samtliga riksdagspartier för att utsätta den svenska skolan för ett världsunikt experiment samtidigt som de sviker svenska skolbarn och förvandlar den gemensamma skolan till en ”våt dröm för riskkapitalbolag”. I artikeln ställer hon frågan: Varför kan resten av världen ha välfungerande fristående skolor, utan att ägarna får plocka ut miljonvinster, men inte Sverige?
I det gemensamma uppropet kräver lärarna att de folkvalda politikerna nu går samman över partigränserna och reglerar skolmarknaden och stoppar utflödet av de hundratals miljoner som skulle gått till den svenska skolan – men istället hamnar hos aktieägarna. De poängterar att frågan inte är en vänster- eller högerfråga. Många lärare som skrivit under arbetar själva i friskolor och har själva barn som går där.
”Ska vi lärare behöva ta det här också”
Filippa Mannerheim beskriver att hon ofrivilligt hamnat i rampljuset efter sin debattartikel. Det är en utsatt position att vara lärare och samtidigt sticka ut huvudet i en stor samhällsfråga med föräldrar som man ska samarbeta med och elever som undrar.
– Jag vill, som andra lärare, ha mitt fokus på eleverna i klassrummet och inte sitta och debattera i tv-soffor. Att vi ska behöva ta den här kampen för samhället… det är orimligt och det har gjort mig så djävla förbannad. Ska vi behöva ta det här också? Det är ju makabert, säger hon.
Hon är enormt tacksam över att alla slutkörda lärare, och andra som kämpar på i vardagen under corona, valt att sluta upp bakom uppropet för att slåss mot friskolornas vinstuttag och ställa politikerna till svars.
– Det känns fantastiskt att så många vill engagera sig för att få till en förändring. Med alla koncernmiljonerna vi har emot oss så är det som en David mot Goliat-strid, säger hon.
Likvärdighetsutredningen tar egentligen inte upp frågan om vinstuttag inom skolkoncerner, men ett par av huvudförslagen i utredningen kan påverka skolkoncernernas möjligheter att gå med vinst. Det handlar framför allt om förändringarna av hur skolpengen föreslås beräknas, minskas och betalas ut till fristående skolor samt förändringarna i antagningssystemet där köer föreslås slopas som urval för friskolor. (Se separat faktaruta här nedan)
Förslagen i utredningen som kan påverka koncernfriskolornas vinster
Skolpengen
Utredningen föreslår att skolpengen ska vara kvar men fördelas och räknas ut på ett nytt sätt. Kommuner ska, enligt utredarens förslag, räkna fram ett avdrag när det betalar ut skolpengen till friskolorna. Avdraget ska baseras på de faktiska merkostnader som kommunala skolor har på grund av att de dels måste erbjuda alla barn en plats nära hemmet dels har ett ansvar att ta emot nya elever. Utredaren har beräknat att kommunerna ha en ökad genomsnittskostnad på 8,4 procent för detta men kostnaden varierar mellan olika kommuner. Utredaren föreslår också att skolpengen inte ska följa med en elev direkt som byter skola utan betalas med en viss fördröjning på ett par månader. Det sistnämnda kan vara både positivt och negativt för de fristående skolornas ekonomi.
Antagningen och urvalet
Makten över antagningen av elever föreslås minska och förändras. Utredningen föreslår att friskolornas köer ska slopas och istället ersättas av ett gemensamt statligt skolvalssystem där föräldrar söker och får information om alla skolor via Skolverkets regionala kontor. Utredaren föreslår fem olika förslag till urval av elever: syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot- där syftet är att uppnå en mer allsidig social sammansättning av elever, skolspår-där elever som går vid en skolenhet ges en garanti att komma in vid en annan och det sista förslaget är lottning (kallas ”lika möjligheter” i utredningen).
Friskolorna ska kunna välja utifrån vilka urval de antar elever men måste samtidigt aktivt verka för att få en allsidig social sammansättning på sina skolor utifrån hur de antar elever. Både kommunala och fristående skolor måste få sina urvalsprinciper godkända av Skolverket.
Friskolorna vill behålla kö som urval. De beskriver att de lättare kan maximera sina klasser och slipper stå med tomma platser när de hela tiden kan ta in nya elever från sina köer om elever slutar. Köerna ger dem också underlag för behovet av att starta nya skolor. Kö är idag inte tillåtet för kommunala skolor.
Flera opinionsundersökningar visade, innan senaste valet, att en majoritet av svenska folket, över partigränserna, vill begränsa eller helt förbjuda vinster i välfärden.
I stället kom punkt 9 i januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna S och MP och L och C. I den har regeringen förbundit sig att inte driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.
– Och så fort frågan om friskolekoncernernas stora vinstuttag tas upp för debatt så används kommunikationsbyråer för att försöka styra över frågan från vinsterna till att handla om fritt skolval i stället – trots att skolvalet inte är ifrågasatt, säger hon.
Så svarar partierna
Bland partierna är det bara S och L som svarat på uppropet och Mannerheims debattartikel i Expressen.
Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare, svarar Filippa Mannerheim utan att beröra sakfrågan utan kommer i stället in på just rätten att välja skola och det positiva värdet av att fristående aktörer kan driva skolor.
Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet svarar att hon delar Mannerheims frustration.
Hon skriver att ”den extrema marknadiseringen av skolan i Sverige har lett till skolsegregation och ojämlikhet”. Hon ser det som ett akut samhällsproblem. Men utan stöd från andra partier kan S inget göra menar hon. I stället hänvisar hon till Björn Åstrands Likvärdighetsutredning som hon anser kan förändra svensk skola.
I nästa mening rasar hon mot ”friskolelobbyn som slåss för att behålla sina privilegier med egna köer till sina skolor och orättvis skolpeng”. Hon poängterar att skolkoncernen Internationella Engelska skolans remissvar till Likvärdighetsutredningen sammanfattar motståndet bäst.
Friskolekoncernen Internationella Engelska skolan förkastar hela utredningen. De anser inte att likvärdigheten skulle stärkas genom förslagen i ”likvärdighetsutredningen” utan snarare vara spiken i kistan för friskolornas expansion i Sverige.
Andra remissinstanser, som exempelvis Lärarförbundet, har en helt annan syn på utredningen och menar att utredarens förslag skulle vara ”ett stort steg framåt för att nå en mer likvärdig skola i Sverige” och ”komma till rätta med de systemfel som i dag präglar den svenska skolan”. De menar att förslagen bör genomföras snarast.
DN:s kulturskribent Leonidas Aretakis lyfte nyligen fram dilemmat med likvärdighet kontra individens frihet i en kulturartikel genom den socialliberala pedagogen John Deweys varning från 1899:
”Det som den bäste och klokaste föräldern önskar för sitt eget barn, det måste också samhället eftersträva för alla sina barn. Alla andra ideal för våra skolor skulle vara trångsynta och kärlekslösa. De skulle förstöra vår demokrati om de omsattes i praktiken”.
Om utredningen kommer vidare i den politiska processen återstår nu att se.
Så svarar remissinstanserna
Här är några korta sammanfattningar av ett urval av remissförslagen. Du kan också läsa alla remissvar i sin helhet av de som hitintills kommit in här.
Internationella Engelska skolan är starkt kritiska
Som den största friskolehuvudmannen inom grundskolan, har koncernen lämnat en remiss på 41 sidor där man i ett eldigt brandtal avisar den nästan 800 sidor långa utredningen i dess helhet. Man hävdar att utredningens förslag skulle leda till att friskolereformen och friskoleväsendet skulle försvinna på sikt. Förslagen om en förändrad fördelning av skolpeng till friskolorna, för att kompensera för kommunernas extra kostnader, menar man skulle leda till ett omedelbart stopp på nästan all expansion av friskolor och en hög risk för nedläggning av friskolor.
IES lägger stort fokus på att beskriva att utredaren borde utrett andra saker i det svenska skolväsendet än likvärdigheten (som dock varit hans uppdrag att utreda). Skolkoncernen betonar att om likvärdigheten ”ensidigt maximeras” kan det leda snett och till en målkonflikt när andra värden som exempelvis frihet, egenmakt, ambition och respekt för individens autonomi inte visas samma hänsyn.
Lärarförbundet ser mycket positivt på utredningen
Flera av de systemfel som Lärarförbundet anser präglar skolan i dag tror man skulle rättas till om förslagen i utredningen införs i sin helhet. Man menar att utredningens förslag skulle vara ett stort steg framåt för att uppnå en mer likvärdig skola i Sverige. Man är positiv till att staten tar ett starkare grepp genom att föreslå att Skolverket får ett större regionalt uppdrag för att bland annat sköt det gemensamma nationella skolval för såväl friskolor som kommunala skolor samt godkänna skolornas urval för antagningar och fördela statliga bidrag. Man skriver att dagens skolval i Sverige är uppbyggt på ett sätt som gör att ”vissa kan skaffa sig förutsägbarhet på andras bekostnad och där det samhälleliga målsättningarna får stå tillbaka för de individuella preferenserna”.
Skolverket håller med om utredarens beskrivning av skolsegregationen
Myndigheten instämmer i att mer behöver göras för att uppnå ökad likvärdighet i skolan och minska segregationen men har många detaljerade synpunkter på förslagen. Man ser en risk i att vissa av förslagen inte kommer att leda till en reell utveckling mot minskad skolsegregation trots att förslagen är omfattande och innebär genomgripande förändringar om de genomförs. Det finns exempelvis problem med urvalsgrunden kvot som kan göra urvalet svårt att använda i praktiken. Skolverket konstaterar också att rättsläget som har uppstått kring de statistiska uppgifterna som rör fristående skolor gör att vissa delar av utredningens förslag kan bli svåra eller omöjliga att genomföra innan en långsiktig lösning finns på plats. Skolverket är positivt till att sköta en statlig central antagning men har en rad invändningar varav ett handlar om att deras beslut om en skolplacering måste kunna överklagas vilket inte utredaren föreslagit.
Regelrådet anser att konsekvenserna för skolföretagen inte är tillräckligt belysta
Den information som finns om hur de fristående skolföretag kan påverkas av förslagen anser Regelrådet är för begränsad och otydlig för att vara tillräcklig som konsekvensutredning.
Sveriges Kommuner och Regioner vill inte ha ett nationellt skolvalssystem
Det finns delade meningar inom SKR vilket lett till att Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot yttrandet och lämnat ett eget.
I det ”officiella” yttrandet som ordförande Anders Knape (M) skrivit under avstyrker man bland annat förslaget att införa ett nationellt skolvalssystem och ser stora juridiska svårigheter med att använda kvot som urvalsgrund vi antagningar till skolor. Man tycker också att friskolor ska få fortsätta använda kötid som urvalsgrund men att kötiden ska begränsas till ett fåtal år. SKR varnar för att det kan uppstå stora rättstvister mellan kommuner och friskolor om kommuner ska dra av för sina merkostnader när det betalar ut skolpeng till friskolorna. Det är ett skäl till att man är tveksam även till det förslaget.
LÄS ÄVEN
Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem
Vädjan till ministern: ”Sluta fatta beslut utan att tillföra resurser”
