IES-rektorn: ”Kritiken mot friskolor gör mig besviken”

Den här artikeln är en replik på debatt-artikeln: ”Elever med särskilda behov misslyckas oftare i marknadsskolan”

För 11 år sedan gjorde jag min första dag på Internationella Engelska Skolan som lärare och sedan 2,5 år tillbaka är jag rektor för min skola, Internationella Engelska Skolan Krokslätt. 

Jag är ingen van debattör som artikelförfattarna utan en vanlig rektor som jobbar hårt för att få dagarna att räcka till för att vara just rektor. Men jag har under alla mina år i skolan följt debatten och känner att nu är det tid för mig att ge min bild. Det är också min skyldighet gentemot mina elever och min personal.

Min skola inhyser årskurs 3-6 med fyra klasser i varje årskurs, sammanlagt 488 elever. Varje år välkomnar min personal och jag 112 nya fantastiska elever i årskurs 3. Våra elever kommer från hela Göteborg med kranskommuner. Nästan en tredjedel reser från Angered varje dag (som ligger drygt 45 minuter bort med spårvagnen) för att få gå hos oss. Sammanlagt talar de 45 olika språk från hela världen. 

Vi följer alla samma skollag

En kritik som ofta i debatten riktas mot friskolor är bristen på stöd som kräver resurser, framför allt eftersom vi “har ett elevunderlag som inte kräver något extra”. “Friskolor väljer sina elever, och väljer endast de bästa!”. Att läsa påståenden som dessa gör mig besviken. Inte för min egen skull, utan framför allt för min personals. Vårt elevunderlag har varit detsamma i många år. Förstå mig rätt, mina elever är fantastiska på alla sätt och vis, men behovet av stöd och individuella anpassningar är det inte någon brist på. Varje dag har jag ett team som sliter för våra elever, precis som all personal på skolor i Sverige gör. Deras insatser ska inte förminskas!

Vi följer alla samma skollag och den säger samt kräver att vi ska sätta in de resurser som krävs för individen. Det är för mig en självklarhet som IES-rektor. Men jag tror faktiskt alla rektorer oavsett huvudman försöker jobba så.

Låt mig avsluta med att försök bidra till debatten konstruktivt: Vid diagnostiska lästest, DLS-tester, i början av terminen för eleverna i årskurs tre konstaterades att sex av tio elever antingen inte knäckt läskoden alls eller hade mycket stora kunskapsbrister i förhållande till sin ålder. Så i stället för att misstänkliggöra och förringa våra insatser kan vi istället inte adressera viktiga kunskapsutmaningar inom skolan i stället? 

LÄS ÄVEN

Jaara Åstrand: ”Marknadsskolan ökar klyftorna”

”Elever med särskilda behov misslyckas oftare i marknadsskolan”