Friskolorna inför utredning om skolpengen: ”Är oroliga”
”Vi välkomnar att se över skolans finansiering. Men det måste göras på rätt sätt”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega utbildning.
Friskolor
Skolpengen ska ändras för att friskolorna är överkompenserade.
Nu slår de tillbaka med en utredning om konsekvenserna av en ny skolpeng.
– Vi är oroliga, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega utbildning, friskolornas branschorganisation.
Om två månader presenteras den statliga utredningen om ny skolpengsnorm. En överkompensation för friskolorna och stora skillnader mellan kommunernas peng, runt 70 000 krononor mellan högsta och lägsta skolpeng, har under lång tid spätt på kritiken mot skolpengen.
Men först när Riksrevisionen granskade skolpengen 2022 och slog fast att ”regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras” ansågs frågan akut.
Tidöpartierna initierade en utredning som leds av Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad, och som ska presentera sina förslag för grundskolan senast den 1 april.
”Väldigt små marginaler”
Friskolorna, en bransch med 430 000 elever och 50 000 medarbetare, är orolig.
Det är kontentant av den konsekvensutredning som konsultföretaget Sweco gjort åt Almega utbildning, friskolornas företrädare sedan Friskolornas riksförbund lades ned i fjol.
– Branschen har väldigt små marginaler. Om någon tror att det är guld och gröna skogar i Sveriges friskolor så tror man fel. Vi vänder på slantarna, sade Andreas Mörck under det seminarium där Swecos utredning presenterades.
Men han håller med Riksrevisionen att dagens skolpeng inte är bra.
– Vi har ett dysfunktionellt finansieringssystem för svensk skola. Dagens system håller inte ihop. Det behöver göras om och vi välkomnar att se över skolans finansiering. Men det måste göras på rätt sätt, säger Andreas Mörck.
Skulle missgynna små skolor
Det är därför Almega utbildning gjort en egen utredning av hur en nationell skolpeng skulle slå. I sin utredning utgår Sweco från ett tidigare förslag om nationell skolpeng.
I Swecos beräkning skulle skillnaderna i skolpeng mellan kommunerna vara mindre än i dag. Det skulle bland annat missgynna små skolor i glesbygd, menar Andreas Mörck.
– Det är extremt viktigt att hela landet är med, att alla skolor får möjlighet att finansiera sin undervisning.
Att frågan om skolpeng är politiskt laddad visade den efterföljande debatten mellan Stockholmspolitikerna, Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd och Christofer Fjellner (M) oppositionsborgarråd.
”Friskolor kan ta större ansvar”
Christofer Fjellner som sade sig vara skeptisk till hur en rättvis nationell skolpeng ska fördelas tycker att dagens skolpeng är ideologiskt mer rättvis.
På frågan om han tycker det är rimligt att kommunala skolor och friskolor får olika skolpeng svarade han:
– Nej, det tycker jag inte.
Emilia Bjuggren hade en annan åsikt:
– Ja, den kommunala skolan måste få mer pengar för vi har ett ansvar att alltid kunna ta emot elever, sade hon.
Ett ansvar som Andreas Mörck menar att inte bara kommunala skolor skulle kunna ta.
– Kanske skulle friskolorna kunna ta ett större ansvar, sade han under seminariet.
Skolpengsutredningen
I november 2023 beslutade regeringen att tillsätta en statlig utredning för att föreslå ett system för nationell skolpeng för både grundskolan och gymnasiet.
Till utredare utsågs Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad.
Hon och utredning ska bland annat föreslå:
- En modell för en nationell skolpengsnorm för både kommunala skolor och friskolor.
- Hur staten ska beräkna hur mycket resurser varje kommun som golv minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och till friskolor.
Utredningens förslag ska presenteras senast 1 april när det gäller grundskolan och 1 november 2026 för gymnasiet.
LÄS MER:
Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor
Efter kritiken mot skolpengen till friskolor: Löser inte problemen
