Friskolor kritiseras för hur de antar elever

Skolan ska vara öppen för alla elever men det har mer än en gång rapporterats om friskolor som på ett eller annat sätt sållar bland de sökande. Exempelvis har skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) beskrivit hur hon i en tidigare roll som friskolerektor fick tips på sätt att kringgå köande som kunde innebära extra kostnader, till exempel elever med funktionsnedsättningar.

Men det finns ingen övergripande bild av hur vanligt förekommande sådana metoder är. Mot den bakgrunden har Skolinspektionen granskat 30 fristående skolor och deras urvalsgrunder.

Några av friskolorna har en viss inriktning eller profil. En del kan beskrivas som högstatusskolor. Hälften av skolorna har kö - varav två skolor hade cirka 10 000 i kö när tillsynen gjordes.

Resultat: Brister hos 24 av de 30 skolorna. Det handlar bland annat om otydliga urvalsgrunder och brister i arbetet med färdighetsprov.

– Det här är ju en av anledningarna till att vi tycker att skolvalssystemet måste reformeras i grunden, för att motverka elevsortering och ökad skolsegregation. Det är uppenbart att nuvarande system där skolor kan välja elever och inte tvärt om inte för något gott med sig, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, till Läraren.se.

Bakgrund efterfrågas

Dessutom noterar Skolinspektionen att mer än hälften av skolorna efterfrågar mer information än vad de har rätt till i ansökningsformuläret - till exempel om eleven har ett annat modersmål än svenska eller om den fått specialpedagogiska insatser.

Skolinspektionen kan i den här granskningen inte slå fast att detta använts felaktigt och missgynnat någon sökande - men påpekar att risken finns.

– Med den extra informationsinhämtningen ser vi en risk för att information om elever i behov av stöd, elever med vissa diagnoser eller med viss bakgrund kan användas på ett felaktigt sätt, säger Michael Hjalmarsson som varit projektledare för studien.

"Flummigt"

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom är inte förvånad över Skolinspektionens bild. Hon har tidigare beskrivit hur hon som friskolerektor fick tips på sätt att kringgå köande som kunde innebära extra kostnader, till exempel elever med funktionsnedsättningar.

– Nu ser vi svart på vitt hur det står till, och det är viktigt att vi tar tillbaka kontrollen igen. Jag är glad att inom kort lägga ett förslag till riksdagen om ett mer rättvist skolval, säger hon.

Det "jätteotydliga och flummiga" antagningssystemet - med möjlighet att köa - måste förändras, fortsätter hon.

– Kösystemet måste bort. Det är som gjort för fusk och oegentligheter. Därför behöver vi nya regler för antagande som ger alla en likvärdig och rättvis chans att välja skola, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Svårt att granska

Skolinspektionen understryker i rapporten att resultaten inte kan appliceras på alla friskolor - det är ju ett urval som granskats. Men i detta urval har alltså den stora majoriteten fått anmärkning. Detta gäller alltså såväl friskolor med kö som friskolor utan kö.

Michael Hjalmarsson konstaterar att det inte är helt lätt att granska skolornas urvalsmetoder. Att undersöka om alla sökande elever fick eller nekades plats på rättvisa grunder skulle kräva en mycket djupgående granskning.

Till saken hör också att vårdnadshavare inte kan överklaga ett nekande besked från en friskola. Och det är sällan familjer som känner sig orättvist behandlade vänder sig till Skolinspektionen.

Myndigheten har därför fått utgå från den skriftliga information som finns och muntliga uppgifter från ett urval föräldrar vars barn inte antogs.

– Det har varit ett viktigt underlag för oss när vi sedan ställt frågor till skolorna. I flera fall har vi fått uppgifter om att informationen inte varit särskilt tydlig, och att det finns en misstro mot hur urvalet gått till, säger Michael Hjalmarsson.

Godtycklighet

Har ni i något fall sett att en skola medvetet döljer information eller kringgår regler?

– Nej, det är inte det intryck vi fått i den här tillsynen. Det vi kan se är väl egentligen att informationen och rutinerna inte är ett prioriterat arbete. Men en aktiv sållning av elever har vi inte sett, säger Michael Hjalmarsson.

Friskolornas svar på varför de samlar in information om elevernas bakgrund eller egenskaper, uppgifter som inte får användas i urvalet, har exempelvis varit att de inte sett över sitt ansökningsformulär på många år, fortsätter han.

– Vi kan alltså inte se att uppgifterna används felaktigt, men att samla in uppgifterna utgör en risk i förhållande till öppenhetskravet - man bygger in en godtycklighet i processen, säger Michael Hjalmarsson.

Sammantaget – är fristående skolor öppna för alla?

– Urvalet är litet, men med det sagt: Det finns ett flertal brister på det här området, säger Michael Hjalmarsson.

Johanna Jaara Åstrand:

– Som lärare är vi måna om att det finns likvärdiga förutsättningar överallt. Det är en fördel för lärare att få jobba med heterogena elevsammansättningar, det skapar mervärde. Men framför allt reagerar lärare på utnyttjande av systemet och orättvisor, säger hon.