Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat

Inlärningstakten skiljer sig dramatiskt åt mellan olika barn. Varför behöver vissa barn öva dubbelt så mycket som sina klasskamrater för att nå sina mål?

– Det här är en sak som vi har sett väldigt tydligt i våra studier när vi har studerat både träning av matematik och arbetsminne. Där kan vi mäta precis hur lång tid barnen lägger på sin träning, att de går framåt i olika takt – det kan handla om trefaldig skillnad. Exakt vad det här beror på vet vi inte. Förmodligen så spelar genetik in till en viss del. Det har man sett till exempel i lästräningsstudier. Det här kan man uppfatta som orättvist, men man kan kompensera genom att lägga mer tid för vissa elever, säger Torkel Klingberg.

Det finns många missförstånd när det kommer till inlärning. Ett fel som du tycker många lärare gör sig skyldiga till är att kalla vissa barn för ”svaga” och andra för ”starka”. Varför bör man inte tänka så?

– I stället för att se sig själv som bra eller dålig på till exempel matte ska man se sig själv som möjligtvis långsammare eller snabbare. Det är fel av en lärare att stämpla ett barn som dåligt, och fel av ett barn att stämpla sig själv som jag är dålig på matematik.

– Orsakerna är två. Det ena är för att det är sant. Vi föds inte med någon specifik mattekunskap, utan all matematikfärdighet är ett resultat av träning. Det är en väg vi måste vandra, hjärnan måste knådas om under åratal av träning för att vi ska få en förståelse för matematik eller kunna läsa till exempel. Den andra orsaken är det som har att göra med ”flexible mindset” som den amerikanska psykologen Carol Dweck har forskat kring. Det har att göra med en inställning om du tror att dina förmågor är medfödda eller ett resultat av träning.

– Om du tror att de bara är medfödda, har du ett ”fixed mindset” och om du tror att de är ett resultat av träning, har du ett mera ”flexible mindset”. Om du till exempel säger att ”jag är dålig på matematik”, är det ett exempel på ”fixed mindset”. Då är du mindre benägen att ta dig an utmaningar och att kämpa.

En viktig faktor för barns utveckling att ha ”grit”, det vill säga att ha kämparanda. Berätta mer.

– Vi hade i många år forskat om barnhjärnans utveckling, och vikten av träning vilket verkar vara helt centralt. Frågan är vilken motivation som påverkar träningen. Det här med extern motivation verkar inte fungera bra, alltså pengar som belöning. Intern motivation, inre intresse, är viktigt men inte tillräckligt.

– Sedan testade vi det här med ”grit” för att se om det kunde förklara någonting av skillnaderna mellan barn hur bra det går med träning. Då såg vi för första gången att vi hade hittat en faktor som förklarade skillnader i hur barn lyckades under sin träning. Man har tidigare i en rad amerikanska studier hittat kopplingar till hur det går för barn när de ska träna, i till exempel rättstavning eller hur det går för barn om de hoppar av high school eller inte. Det är en viktig komponent.

Hur uppmuntrar man till mer kämparanda?

– Det är den givna frågan. Det absolut enklaste svaret är: vi vet inte ännu. Det är ett ganska nytt begrepp och än så länge finns det ingen studie där man har visat att om barn gör så här så övar det deras grit i framtiden.

– Många psykologer pekar på att barn med mer grit håller kvar vid fritidsaktiviteter, till exempel vid sitt pianospelande termin efter termin.