Skolverkets svar på forskarnas trendkritik: ”Håller med”

Svensk utbildningsvetenskap är snävt och saknar den vetenskapliga bredden som finns i de internationella områdena learning science och även educational science. Men detta tycks Skolverket inte ha någon insikt i, hävdar forskarna Agneta Gulz vid Lunds universitet och Linköpings universitet, Magnus Haake vid Lunds universitet och Björn Sjödén vid Högskolan i Halmstad i en uppmärksammad artikel i Vi Lärare.

Enligt deras erfarenhet så vänder sig Skolverket, Specialpedagogoiska skolmyndigheten, lärarutbildningarna och utbildningsvetenskapliga institutionerna i huvudsak sig till varandra.

Håller inte med om ”ankdamm”

Befinner ni er i en behaglig ankdamm, Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör?

– Här finns det en risk att forskarna själva bidrar med mytbildning i sin kritik mot myndigheterna. Det är svårt att se vilken saklig grund som ligger bakom kritiken. Så nej, jag håller inte med om beskrivningen. Skolverket har en internationell utblick och jag vill betona att vi har ett nära samarbete med både forskare och lärare.

– Jag ger forskarna rätt i att de fält som sience learning omfattar, psykologi, didaktik, pedagogik, neurovetenskap, med flera är rätt väg. Ingen enskild specialitet är tillräcklig för att ge en korrekt bild vad undervisning och lärande innebär. Vi är väl medvetna om vikten att beakta flera forskningsdiscipliner. Ett eklektiskt förhållningssätt, kan man säga.

– Man ska heller inte glömma att beakta beprövad erfarenhet. Utbildning är i mångt och mycket en konst och ett hantverk som inte går att manualisera. Vi måste också lita till lärarnas professionella omdömen. Det är lärarna som har den bästa kunskapen om vad som är bra undervisning och vad som passar eleverna.

– Jag håller inte med forskarna, säger Peter Fredriksson.

”Får inte bli en vildvuxen flora”

Forskarna menar att Skolverket och de andra institutionerna som formar skolan verkar ha svårt att skilja på forskning och vetenskap. Att man handplockar forskningsstudier som stöder de idéer man för tillfället driver istället för att låta en samlad och granskad forskning, vetenskap, utgöra beslutsunderlaget.

Lärare förväntas ta del av och använda sig av den senaste forskningen trots att just den senaste forskningen med stor sannolikhet kommer att revideras i många år av andra forskare innan det finns vetenskaplig evidens. Varför?

– Man behöver reflektera över hur och i vilka situationer forskningsresultat kan användas. För detta krävs forskningslitteracitet, det vill säga förstå vad en studie handlar om, sätta den i relation till den egna verksamheten och därefter använda den i praktiken, säger Peter Fredriksson.

– Men forskningsresultat får inte bli en vildvuxen flora. Det är viktigt att lärare vet vilken forskning som är relevant och adekvat. Man vet ju inte vilken forskning som är den bästa, om den är relevant och adekvat för enskilda lärare.

”Vi behöver ta ett större ansvar”

Visst, men på Skolverkets hemsida får man över 600 förslag på artiklar som innehåller ”forskning visar” och 200 på ”ny forskning visar”. Förefaller som ogenomträngligt flora?

– Det är sant att det kan finnas en form av iver bland forskare att snabbt nå ut med sina resultat. Vi myndigheter behöver ta ett större ansvar för vilken forskning och vetenskap som kan vara relevant och adekvat. Ett stort problem är dock att det finns så lite utbildningsvetenskaplig forskning.

– Jag motsäger inte i någon högre grad forskarna, säger Peter Fredriksson.

Snabb och chansartad implementering

En konsekvens av att inte förlita sig till vetenskap är enligt forskarna att stora reformer och satsningar snabbt, chansartat och med stora risker för eleverna implementeras i skolorna. Några exempel på detta är enligt kritikerna:

 1) Den storskaliga, kvantitativt orienterade, digitaliseringen.

– Storskalig digitalisering har aldrig varit målet. För några år sedan slogs det fast att Sverige skulle vara världsledande i att tillvarata digitaliseringens möjligheter – för att stärka resultaten. Jag ser digitaliseringen som ett led i att främja utbildningen.

– Vi betonade att digitala verktyg skulle vara ett medel, inte ett mål. Det finns säkert skolor som använder digitala verktyg fel men det är en falsk dikotomi att ställa analoga verktyg mot digitala. Alla verktyg kan användas både bra och dåligt, säger Peter Fredriksson.

– Jag håller med forskarna.

”Lärarna vet var det brister”

2) Bedömningsstödet

– Vi har infört en läsa-, skriva- och räknagaranti. Lite märkligt att det ska behövas eftersom det är syftet med skolan och skolplikten. Och det gick fort. Det är verkligen ett exempel på när det kan gå fort.

– Vi vet att att många lärare använder verktygen men de tycker inte alltid att det behövs eftersom de har den erfarenhet som krävs för att själva upptäcka elever som kämpar för att hänga med. Lärarna vet var det brister. Problemet är istället att många saknar förutsättningar att hjälpa de elever som behöver stöd. Bedömningsstödet är problematiskt om man inte har möjlighet att ta hand om resultatet. Vi tittar särskilt på det och det kan behöva revideras och kompletteras med annat material till exempel, säger Peter Fredriksson.

– Jag håller med forskarna.

”Alldeles för mycket fokus på bedömning”

3) Formativ-bedömnings-idén (BFL)

– Det är alldeles för mycket fokus på bedömning. Det kallas ibland för baklängespedagogik. Jag avråder från bedömningsmatriser och delbetyg under arbetets gång och många skolor har redan övergett det. Formativ undervisning är däremot rätt väg. Att succesivt förändra undervisningen. Det är så lärare har jobbat i alla tider. Det är kanske mer sunt förnuft än forskning eller vetenskap med det fungerar också, säger Peter Fredriksson.

– Fokus på bedömning skapar stress och oro bland lärare och elever och det vill vi inte. Samtidigt är det viktigt att ha koll på hur man som elev ligger till men det finns det andra sätt att återkoppla än genom bedömning.

– Jag håller med forskarna.

”Inte överens om vad vi menar”

4) Differentierad undervisning

– Här är nog problemet att vi inte är överens om vad vi menar med differentierad undervisning. För Skolverket betyder det en variation av metoder. Att en variation i undervisningen är bra finns det vetenskapligt stöd för. Genomgångar, grupparbeten, självständigt arbete.

– Men att läraren ska erbjuda varje elev en skräddarsydd variant av lektionen har aldrig varit meningen. Det är nog ytterst få som skulle klara av att göra en klassuppsättning planeringar för varje lektion. Och det är inte önskvärt. Men det utesluter inte att det kan finnas någon elev som behöver extra anpassningar eller stöd, men inte var och en, säger Peter Fredriksson.

– Jag håller med forskarna.

 ”Önskar att vi hade bättre koll”

5) Utvärderingar av insatser och reformer

– Politikerna vill visa handlingskraft och vill ha snabba uppföljningar av olika satsningar. Det innebär att enkäter och intervjuer är den metod som finns att tillgå. Det får till följd att vi inte får svar på frågan om det verkligen har fungerat eller vilken effekt en viss satsning gett. Det är sant att det pumpas ut satsningar och stöd och insatser utan att vi vet om det stärker kvaliteten. Jag önskar att vi hade bättre koll.

– Effektstudier skulle vara på sin plats. Men det kräver helt andra resurser och annan bemanning än vad vi har. I den bästa av världar skulle vi prioritera vissa särskilt viktiga insatser och göra effektstudier på dem. Men politiken styr skolan och det som händer i samhället påverkar också vad som händer i skolan. Till exempel var digitaliseringen en stor fråga för den förra regeringen men inte lika viktig för den nuvarande. Skulle skolan enbart vila på vetenskaplig grund skulle det förmodligen se annorlunda ut.

 – Jag håller med forskarna, säger Peter Fredriksson.

LÄS MER: 

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Skolverkets svar på forskarnas trendkritik: ”Håller med”

Forskarnas teori: Därför bygger skolan på trender

Svar på kritiken: ”Forskarnas fel om differentierad undervisning”

Forskarna: ”Mirakelmetoderna klarar inte granskning”

”Därför är det viktigt att skilja på forskning med olika syften”