Skolans utveckling

1600-talet

1686 års kyrkolag;­ ­föräldrar i Sverige måste lära sina barn att läsa.

1800-talet

1836 De första stadigvarande småbarnsskolan i Sverige inrättas. Ses som föregångare till dagens förskolor.

1842 Folkskolestadgan slår fast att varje församling ska inrätta minst en folkskola. Folkskoleseminarier ska också inrättas i stiftsstäderna.

1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

1861 Högre Lärarinneseminariet i Stockholm grundas, vilket är svenska statens första institution för utbildning av kvinnliga lärare. Studenterna ska förse landets ökade antal flickskolor med utbildade lärare.

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

1878 En så kallad Normalplan införs som blir föregångaren till vår tids Läroplaner. Planen justeras något 1889 och 1900.

1897 Det absoluta systemet med bokstavsbetyg införs. Nivåerna är A, a, AB, Ba, B, BC samt C. Det sistnämnda står för underkänt. "B?" kan också sättas, vilket står för "med tvekan godkänd". Systemet blir kvar till 1962. Successivt kom dessa betyg att styras av angivelser om ungefär hur många procent av eleverna som skulle återfinnas på de olika betygsstegen.

1900-talet

1904 Statliga samskolor börjar införas, där flickor och pojkar får gå tillsammans.

1915 ”Det är tydligt att här föreligger en fullkomligt onaturlig tillväxt av ett organ i den svenska samhällskroppen, att här försiggår en förskjutning av de sociala skikten, vars snabbhet innebär den största fara.”  Emil Hägg i "De svenska läroverkens förfall" där argumentationen grundades på att för många släpptes in på högre utbildningar. Hägg hade arbetat som lärare i tyska.

1918 Svenska Fröbelförbundet bildas som framför allt organiserar de första barnträdgårdarna och de första förskollärarutbildningarna i Sverige.

1919 En undervisningsplan för folkskolan, UPL 1919 antas, den första i historien. Nya ämnen införs, som hembygdskunskap och medborgarkunskap. Det sistnämnda kallas sedan 1955 samhällskunskap.

1920 Skolöverstyrelsen bildas för att ta hand om skolfrågor. Det blir ett ämbetsverk och är en sammanslagning av Folkskole­överstyrelsen och Läroverksöverstyrelsen. Framför allt gäller ansvaret folkskolor och läroverk.

1927 Skolreform som ger flickor tillträde till gymnasier och statliga högre läroverk, dock inte alla lärosäten.

1950-talet. Standardprov införs som ett hjälpmedel för lärarna att sätta jämförbara betyg.

1950 "78 procent av lärarna i storstäder ansåg att störningarna i klassrummen hade ökat, och förklarade detta med försämrad hemuppfostran, radion, tidsandan och andra världskriget", stod att läsa i  utredningen SOU 1950:3.

1959 Internationella jämförelser av studieresultat startas vid IEA, the International Association for the Evaluation of Educational Achievement i Amsterdam. Ur detta arbete har Timss och Pirls utvecklats, se 1995.

1962 Läroplan för grundskolan, Lgr 62, införs och flickskolorna började avvecklas. Det relativa betygssystemet införs med nivåerna 1–5, där 5 är högsta betyg och 1 är sämsta betyg.

1968 Komvux, kommunal vuxenutbildning, införs för grundskola, gymnasieskola och särvux. Komvux får en egen läroplan.

1969 Läroplan för grundskolan, Lgr 69, införs som bland annat innebär att betyg i ordning och uppförande avskaffas, kristendomskunskap blir religionskunskap och Pryo blir Prao. Skolan ska verka för jämställdhet.

1970 Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70 införs, vilken ses som Sveriges första moderna läroplan för gymnasiet. Gymnasieskolan ska verka för jämställdhet.

1973 Den sista flickskolan stängs i Sverige.

1975 Lag om barnomsorg, alla 6-åringar får rätt till avgiftsfri förskoleplats.

1980 Läroplan för grundskolan, Lgr 80, tar bort betygen för lägre årskurser, betyg ges från och med nu bara i årskurs 8 och 9. Men redan omkring 1970 fick kommunerna möjlighet att ersätta betyg i åk 3 och 6 med kvartssamtal.

1985 Den första övergripande skollagen antas och har sedan justerats över 50 gånger.

1988 Förändringen av lärarutbildningen och enhetsläraren, som i dag kallas gemensam lärarprofession, blir klar.

Ingen av oss vill genomföra detta i strid.

1989 Den 8 december röstas kommunaliseringen av skolan igenom i riksdagen efter många utredningar och en över 20-årig debatt. "Ingen av oss vill genomföra detta i strid. Tvärtom är vi fostrade i den svenska samförståndsmodellen. Men man måste ibland fatta beslut även om åsikterna är delade. Man måste se var majoriteten finns." Det sa dåvarande skolminister Göran Persson i en åtta timmar lång riksdagsdebatt inför omröstningen om kommunaliseringen.

”Säkerhetspådraget påminde om hur det såg ut när Yassir Arafat kom på besök för precis ett år sedan, med ridande poliser och kravallstaket  ...”, skrev Hallandsposten dagen därpå apropå lärardemonstrationerna utanför riksdagshuset.

1991 Kommunerna får ansvar för personal, resursfördelning och styrning av skolan. Skolan finansieras genom ett sektorsbidrag från staten till kommunerna.

1991 Skolverket bildas och ersätter Skolöverstyrelsen. Denna förvaltningsmyndighet får det övergripande ansvaret för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen.

1992 Friskolereformen antas som innebär att fristående skolor kan söka statlig skolpeng för varje elev. Reformen ger elever möjlighet att söka till fristående skola och kommunal skola i hemkommunen.

1993 Meritvärdering av lärartjänster upphör.

1994 Skolpeng till gymnasieelever i fristående skolor införs.

1994 Läroplan, Lpo 94, införs för grundskola, förskola och fritidshem. Det målrelaterade betygssystemet införs med nivåerna G, VG och MVG samt IG. Samma år kommer också en uppdaterad läroplan för gymnasiet, Lpf 94, som innebär att målrelaterade kursbetyg ersätter ämnesbetyg.

1995 Den internationella jämförelsen TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study, startas. Den genomförs vart fjärde år av IEAs internationella forskningscenter, se även år 1959, och Boston College's forskningscenter. Även PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study, har sin bas här. Över 60 länder är med i underlaget.

1996 Nytt läraravtal reglerar arbetstid och lönesättning.

Frihet är att ungarna får en bra utbildning.<br />

1997 Fristående skolor jämställs med kommunala. De får inte längre ta ut avgifter och måste delta i kvalitetsarbete. Staten ställer också krav på kommunal kvalitetsredovisning.

1997 Målrelaterade betyg ges för första gången från åk 8.

1998 Frivilliga förskoleklasser startas och sexåringarna flyttas från förskolan till dessa. Behörighetskrav (godkända betyg i kärnämnen) krävs för att komma in på gymnasiets nationella program. Obehöriga elever hänvisas till de individuella programmen.

2000-talet

2000 Pisa, som drivs av OECD, startar sina internationella jämförelser av 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Pisa står för Programme for International Student Assessment. OECD är en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling och har 36 medlemsländer.

2001 Förändring av lärarutbildningen och en gemensam lärarexamen införs för lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Specialpedagoger och några andra grupper fick behålla sina examina.

2003 Nationella prov införs i kärnämnen i åk 9.

2008 Skolinspektionen inrättas som statlig myndighet för att dels granska skolor, dels bedöma ansökningar om att driva friskolor.

2009 Utredningen ”En hållbar lärarutbildning” presenteras som förslag till ny lärarutbildning.

2010 Ny skollag där den statliga styrningen av innehåll och former för skolans verksamhet förtydligas. Bland annat lyfts ”en religiös värdegrund utan religiösa inslag” fram. Nationella prov införs i åk 3 och 5.

2011 Nya läroplaner införs, Lgr11 och Gy 2011. Det målrelaterade betygssystemet uppgraderas och får en sexgradig betygsskala från A till F och kunskapsmatriser införs. Behörighetskraven till gymnasiet skärps ytterligare. Gymnasieexamen införs. Yrkesprogram ger inte längre allmän behörighet för högskolestudier.

2011 Förändring av lärarutbildningen, enligt utredningen från 2009. Den innebär två nya lärarexamina för lärare i grundskolan. Den så kallade enhetsläraren tas bort. Huvudmål blir nu bland annat att öka ämnesdjupet för ämneslärarna i 7–9.

2012 Matematiklyftet och Läslyftet införs.

2013 Förstelärarreformen genomförs.

Håll i hatten för nu ska jag säga något riktigt kontroversiellt: Det måste löna sig att utbilda sig i Sverige – även i yrken som domineras av kvinnor.

2015 Gymnasielagen antas för att ensamkommande flyktingar ska kunna få gå klart gymnasiet. Skolkommissionen tillsätts av regeringen med uppdrag att lämna förslag på hur höjda kunskapsresultat kan uppnås, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten ökar i den svenska skolan.

2016 De första lärarna går ut den nya lärarutbildningen.

2017 Skolkommissionen presenterar sitt slutbetänkande.

2018 Ny läroplan för förskolan, Lpfö 18.

2019 Långtidsutredningen, SOU 2019:40 presenteras, där en del är en utvärdering av skolområdet gjord av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk, IFAU, som bland annat visar på ökad skolsegregering. Reviderad läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem.

2019 Två utredare tillsätts för att ta fram förslag på åtgärder för ökad kvalitet på lärarutbildningen och för att underlätta för fler att bli lärare.