Omöjliga betygskrav: ”Övertro på särskilt stöd”

Betygssystemet från 2011 ställer högre krav på elevernas kognitiva förmågor än tidigare.

– Men vad vi vet finns det inga studier av vilken kognitiv eller exekutiv kapacitet som krävs för att uppnå godkänt resultat, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri och en av de forskare som står bakom studien.

Forskarna från Gillbergcentrum i Göteborg undersökte kognitiv förmåga, betyg och eventuell tillgång till särskilt stöd bland 229 elever i årskurs 6.

Av dessa hade 79 elever ett eller flera symptom på utvecklingsrelaterade svårigheter. 14 av dessa hade också F i minst ett ämne, jämfört med 5 elever utan kognitiv nedsättning.
Majoriteten av de 79 barn som saknade godkänt betyg i ett eller flera ämnen hade dessutom fått särskilt stöd.

– Jag tror att lärare kommer i kläm och de kan kännas som hinder, de här målen. Det är frustrerande och väldigt otillfredsställande. Man kanske vet ett arbetssätt som kan fungera men så har man piskan i ryggen att man ska uppfylla kunskapsmålen. Man kommer i kläm mellan föräldrar, elever och kunskapskraven, säger Ann Butler Nordkvist, speciallärare vid Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala.

Hon har skrivit sin magisteruppsats i specialpedagogik om lärares erfarenheter av att jobba med elever som inte når målen – och hon möter dem i sin vardag.

Folke Bernadotte regionhabilitering arbetar med utredning och habilitering av elever från både särskola och reguljär grundskola och gymnasium.

Hon upplever att betygskriterierna ställer hårda krav på pedagogerna.

– Lärarna sliter sina hår. Ibland kan det vara att det saknas resurser, att man önskar assistent till eleven eller specialpedagogiskt stöd, men ibland har man stöd, lärarna har anpassat undervisningen men har ändå svårt att ge eleverna godkänt betyg, säger hon.

Elisabeth Fernell förtydligar att det pedagogiska stödet är viktigt, men att skolan behöver ta reda på vad det är eleven behöver stöd i, vilka särskilda svårigheter eleven har.

– För att ge stöd måste man veta vad som är barnets grundproblem. I många fall behövs en kartläggning eller utredning som innehåller en psykologbedömning eller en annan utredning av de kognitiva förmågorna. Jag är inte alltid säker på att det görs innan man sätter in stöd, säger hon.

Både hon och Ann Butler Nordkvist önskar en genomgång av läroplanen och betygskriterierna.

– Ett stöd måste innebära att man anpassar kravnivån och att man får hjälp med just det att man har svårare med. Det är vanligt med en kombination av svagare teoretisk begåvning och att man har exekutiva problem och har svårare att planera och genomföra sina uppgifter, säger Elisabeth Fernell.

På Skolverket menar man att det inte går att ta bort kunskapskraven.

– Vi måste säkerställa att eleverna får sin utbildning. Men det är viktigt att identifiera behov av stöd och vid behov ge elever extra anpassningar och särskilt stöd, och det är viktigt att göra det tidigt, säger Anna Löfström, undervisningsråd på Skolverket.

Artikeln från Gillberginstitutet menar dock att det finns elever som inte har den kognitiva förmågan att uppnå ett E. Är det då rimligt att ha det kravet?
– Det ställer stora krav på skolan att verkligen jobba sitt yttersta, om man sänker kraven så att alla klarar det så är det inte heller rimligt. Det gäller att lärare jobbar preventivt, att rektorn stöttar lärarna och att det finns en väl fungerande elevhälsa. Det är inte givet att eleverna inte kommer att klara det, så man får inte ge upp, säger Anna Löfström.

Vilken möjlighet har lärarna ute på golvet att faktiskt jobba på det sättet?

– Det skiljer mellan och inom skolor. Siffrorna i Skolverkets lägesrapport pekar på att det finns en större benägenhet att arbeta preventivt i de lägre årskurserna, medan det finns utvecklingsbehov på arbetet på högre nivå. Det är viktigt att se att de här eleverna utvecklas också, även om det kanske inte går lika fort och de inte kommer lika långt.