Nationalekonomens uppmaning – ett annat betygssystem

Av dem som fått mer information, noggrannare och med flera steg än betygsskalan, var 2,6 procentenheter mindre benägna att gå ut gymnasieskolan. 3,5 procentenheter var mindre benägna att söka de högskoleförberedande gymnasieprogrammen och 2 procentenheter av eleverna i studien var också mindre benägna att söka de så kallade STEM-programmen, som naturvetenskap eller teknik.

Eleverna i studien vittnar om ökad stress med mer omfattande återkoppling.

– Jag hade mina förväntningar men jag blev förvånad över styrkan, säger Jonas Lundstedt, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet som tillsammans med kollegan Matthew Collins gjort studien.

Inom nationalekonomi följer forskarna upp effekterna av utbildning och i den aktuella studien ingår även en skattning av de kommande ekonomiska följderna för dem som fick en mer fingradig betygsskala, födda 1997. Den visar en tydlig indikation på lägre kommande årsinkomst för dessa elever. Detta bygger på en skattning av tidigare kohorter, det vill säga grupper med vissa liknande förutsättningar.

– Vår utgångspunkt är att betyg ger någon form av information till eleven. Vi är intresserade av vad som händer när betygen blir mer informativa och eleven får noggrannare information och i flera steg än tidigare, säger Jonas Lundstedt.

De söker vidare efter vilka mekanismer som gör att det kan bli negativt för elever att studera vidare på högre nivåer.

– En tidig hypotes vi hade kopplades till stress och välbefinnande i skolan. Det finns forskning kring hur elever med överdrivet självförtroende som får information om att de inte ligger så bra till som de trott får försämrat självförtroende. Det går också att koppla till stress och betygshets.

Studien, som är ett publicerat så kallat working paper, det vill säga den har inte genomgått peer review men är inskickat till en forskningsredaktion för detta. Doktoranderna Jonas Lundstedt och hans kollega har fått synpunkter längs vägen vid flera seminarier och sina handledare.

De har i studien följt en grupp födda 1997 och som i årskurs 8 fick de nya betygen. De använde årskursen före, födda 1996, som fick ha kvar de gamla betygen, som en referensgrupp.

– Då uppstod också den kända problematiken med att det för resultaten spelar roll om du är född i slutet eller början av året.

För att skilja på effekterna mellan de olika betygssystemen och effekterna av tidigt på året födda elever respektive de som var födda i slutet av ett år, använde de en statistisk metod. Enkelt uttryckt jämförde de skillnaderna mellan andra årskurser för att se effekterna när inte betygssystemet ändrats.

Underlaget till studien bygger på registerdata från SCB med elever födda mellan 1991 och 1997.