Kunskapsglapp kring hur lärare ska undervisa om sex och relationer

Under hösten ska nya examensmål som rör identitet, sexualitet och relationer på alla lärarutbildningar mötas. Om ett år breddas sexualundervisningen i skolan och ämnet byter namn till Sexualitet, samtycke och relationer.

Samtidigt visar ny forskning att kunskapen om hur lärare ska undervisa kring sex och relationer är tunn. Karin Gunnarsson, docent i pedagogik på Stockholms universitet, leder det tvärvetenskapliga forskningsprojektet som nu bryter ny mark.

– Till grund ligger ett generellt intresse för de här frågorna i forskarteamet och vi tycker att de behöver mer uppmärksamhet. Viktigt i vår forskningsansats har också varit att inte bara vara kritisk. Den bilden finns också och vi förstår att det finns brister, men vi ville ha en mer kreativ ansats: Vad kan göras och vad är redan bra, säger hon.

Hittills har studier om grundskolans uppdrag kring kunskapsområdet sexualitet och relationer lyst med sin frånvaro, säger hon. Trots att Sverige, som var först att göra sex och samlevnad till ett obligatoriskt ämne, alltid framstått som ett föregångsland.

– Forskningen hänger samman med vad som blir en framträdande fråga, på gott och ont, och nu ser vi att fler forskningsstudier är på gång. Men jag vet inte varför det har varit så tyst innan, säger Karin Gunnarson.

”Det gäller att vara förberedd och att man har stöd”

Men att det i och med det nya examensmålet fanns en lucka att fylla blev snabbt tydligt. Och i höst släpper hon tillsammans med fyra andra forskare även en ny bok om sexualundervisning för lärarstudenter.

– Mina lärarkollegor kom och frågade mig vilken litteratur de skulle använda sig av och svaret var att det inte direkt fanns något, mer än en äldre bok i ämnet. Samtidigt tyckte jag och de andra författarna att vi hade något viktigt att säga. Vi alla har lärarbakgrund och olika erfarenhet med att stå med de här frågorna i klassrummet, men nu också med vetenskapsförankring, säger hon.

Boken hoppas hon ska kunna fungera som en kritisk kompis vars viktigaste råd är att jobba tillsammans.

– Det kan uppkomma svåra situationer när det handlar om kropp, makt och normer så det gäller att vara förberedd och att man har stöd, säger hon.

Just att lärare behöver mycket stöd gällande de här frågorna visar även den studie som hon ingår i.

– Vi ser att det finns en rad utmaningar, varav flera även lyfts i Skolinspektionens rapport. Till exempel om att balansera risk och friskperspektivet så att undervisningen inte bara handlar om det som är negativt och farligt med sex och relationer, utan också om det lustfyllda, något som många lärare ser som en utmaning.

– En annan aspekt handlar om elevdelaktighet och hur man ska jobba med eleverna med de här frågorna. Även om de tycker det är spännande så är klasserna väldigt heterogena i fråga om erfarenheter. De kommer ha många olika frågor, men vilka elever får inflytande och känner sig delaktiga? Det behöver man fundera mycket på, säger Karin Gunnarsson.

Ofta ser hon också att lärare tycker att de här frågorna är viktiga och att skolan har ett viktigt uppdrag i att lyfta dem, men att de inte alltid ser en tydlig koppling till sitt eget ämne och kurs.

– Det kan också finnas en risk att lärarna tänker att ”åh inte det här också”, men det är inte något nytt som nu läggs på, det finns redan integrerat i ämnena. För den enskilde läraren gäller det att gå tillbaka till sitt ämne och kursplan och titta på vad som handlar om sex, samtycke och relationer och hur det kan integreras i utbildningen.

Men främst påpekar hon är detta något som behöver jobbas med skolövergripande. Att varje skola tar fram någon form av plan så det inte blir tillfälliga satsningar som sedan försvinner.

– Det behöver vara integrerat på alla nivåer, från hälsoteam till skolledning och lärare, säger Karin Gunnarsson.