Kartläggning: Friskolor ger mer generösa betyg

I boken ”Privatizing Welfare Services. Lessons from the Swedish Experiment” har nationalekonomerna Henrik Jordahl och Mårten Blix sammanfattat egna och andras studier om privatiseringen av välfärdstjänster i Sverige. Boken, som ges ut av Oxford University Press, kartlägger vilka lärdomar det finns att dra från det svenska välfärdsexperimentet, samt granskar huruvida kvaliteten och produktiviteten inom äldreomsorg, sjukvård och skolan blir bättre med konkurrens och privata aktörer.

– Privatiseringen av välfärdstjänster berör alla svenskar eftersom det påverkar både ekonomi och livskvalité. Vi kände därför att det var hög tid att sammanfatta och ge en samlad bild av forskningen som finns på området, säger Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

I boken konstaterar han, tillsammans med kollegan Mårten Blix, vid Institutet för Näringslivsforskning, att det finns skillnader i betygsättningen mellan gymnasieskolorna. De fristående skolorna har bättre studieresultat och fler elever som studerar vidare efter gymnasiet, men samtidigt visar forskning att friskolorna rättar proven generösare än de kommunala skolorna.

– Studierna som vi utgått från visar att gymnasieelever på friskolor får högre provbetyg på de nationella proven än vad elever på kommunala skolor får, men när man sedan låter externa personer kontrollrätta proven är friskoleelevernas resultat istället sämre. Det är ingen dramatisk skillnad, men det är klart att det ger upphov till frågor. Kanske kan den mer generösa betygsättningen vara en bidragande faktor till att fler friskolelever pluggar vidare efter gymnasiet, säger Henrik Jordahl.

I det svenska skolsystemet spelar konkurrens en viktig roll.

Även om betyg inte enbart ska byggas på de nationella proven så utgör underlaget enligt honom ett viktigt instrument för att kunna analysera och jämföra resultat på skolnivå, huvudmanna­nivå och nationell nivå. Analyserna försvåras dock avsevärt när studier som “The Impact of Upper-Secondary Voucher School Attendance on Student Achievement: Swedish Evidence using External and Internal Evaluations” av Björn Tyrefors och Jonas Vlachos visar att gymnasieelever från friskolor får sämre betyg vid extern bedömning.

– Man vill ju att provresultat, och i förlängningen betyg, ska vara jämförbara. Det handlar om information om skolkvalité och är ytterst en rättvisefråga. Eleverna konkurrerar med betyg som i stor utsträckning bygger på nationella prov och det är därför viktigt med likvärdig bedömning. När elever söker högre utbildningar eller visar upp betygen för potentiella arbetsgivare så ska de visa upp någonting som mäter samma valuta.

Att kommunala skolor dessutom riskerar att missgynnas i konkurrensen är ytterligare ett problem.

– I det svenska skolsystemet spelar konkurrens en viktig roll. Skolorna ska locka elever till sin skola i skolvalet och få en skolpeng för det. Då är det viktigt att man konkurrerar på lika villkor och konkurrerar med utbildningskvalitet.

Det är inte så lätt att det bara är ett vinstintresse.

Anledningen till att gymnasieelever vid friskolor presterar sämre vid externa bedömningar är ännu inte fastställd. Henrik Jordahl utesluter dock att det skulle handla om att vissa skolor drivs som aktiebolag och andra ideellt.

– Det är inte så lätt att det bara är ett vinstintresse. De vinstdrivande friskolorna är inte mer generösa med betygen än andra friskolor. Sedan kan det handla om konkurrens och skolans överlevnad, alltså att friskolor oavsett om de drivs i vinstsyfte är mer måna om sin ekonomi eftersom den inte är garanterad. Så drivkraften kan vara ekonomisk, även om det är en tolkning som inte går att belägga säkert. Om en friskola dras med förluster blir det nedläggning till slut, så är det ju inte i en kommunal skola.

Betygsskillnaden kan också vara ett tecken på glädjebetyg, men inte heller det går att veta säkert i dagsläget.

– Det är svårt att tolka och säga att det skulle bero på att de sätter glädjebetyg. Man ska ju väga in fler faktorer än elevens resultat på nationella proven i ett kursbetyg. Vissa friskolor skulle argumentera för att de är bättre på att agera på ett dåligt provresultat och lyfta eleven. Men det går inte heller att veta säkert.

Spelarnas egen tränare ska inte vara domare i den avgörande matchen.

För att komma tillrätta med problemet förslår Henrik Jordahl oannonserade besök, men också att samtliga nationella prov rättas centralt.

– Oannonserade besök gäller generellt i välfärdssektorn. Det är mycket rutkryssande och att man ska visa att man har följt alla regler, lagar och rutiner. Men det är inte det viktigaste i skolan, utan där borde kunskapsmätningar stå i centrum. Provresultat och betyg borde bli mer likvärdiga.

Han fortsätter:

– Jag tycker att det är konstigt att vi har ett skolsystem med hård konkurrens utan att vi har säkerställt att provresultat och sedan också betyg är jämförbara mellan skolor. Inom skolsystemet vore det bättre att ha nationella prov som rättas centralt, eller åtminstone rättas utanför skolan. Man skulle också kunna ha nationella examensskrivningar i slutet av utbildningarna för att se hur mycket eleverna har lärt sig under tre års studier. Spelarnas egen tränare ska inte vara domare i den avgörande matchen, utan det borde någon utomstående vara.

Vad gäller Sveriges grundskolor konstaterar författarna att friskolorna har bidragit till högre utbildningskvalité. Ju fler elever som går i friskola i en kommun desto bättre blir studieresultaten hos alla elever i den kommunen. Dessutom verkar också kommunens totala utbildningskostnader gå ner om fler elever går i en friskola, enligt boken.

– Om man tittar på skolresultaten så ligger den positiva konkurrenseffekten i linje med tanken bakom så kallade kvasimarknader; att de som driver skolor ska konkurrera med kvalitet och att man får pröva olika sätt att driva skolor och att det kommer visa sig vilka sätt som fungerar bättre än andra. Förhoppningsvis ger detta en snabbare anpassning och organisatoriskt lärande än om alla skolor hade varit kommunala. En risk med kommunala skolor är de liknar varandra och kör på i gamla hjulspår, säger Henrik Jordahl.