Internationella jämförelser av läromedel
Forskning
Vid överblick av internationell forskning kring läromedel finns mycket att hämta. Det visar sig också snart att det inte bara är Sverige som har problem inom området.
Här presenteras några av de främsta forskarna på området.
Tim Oates är knuten till universitetet i Cambridge och forskar på läromedel och bedömning och söker efter orsakerna till skillnaderna mellan skolresultat i världen. Han och hans kollegor har kommit fram till att en, av flera, nyckelfaktorer för framgång är läromedlen. Deras forskning visar att de mest högpresterande skolsystemen alla har en tydlig policy när det gäller läromedel.
Läs publicerade artiklar av Oates på cambridgeassessment.org.uk
Även den brittiska läraren och forskare Lucy Crehan har studerat framgångsrika skolsystem. Resultaten presenterar hon i ”Cleverlands: Vad skapar utbildning i världsklass?”. Den kom 2018 på Studentlitteratur. Boken är både personlig med möten med lärare i olika kulturer, tar med historia och varvar med aktuell forskning. Crehan menar att orsakerna till framgång är många men lyfter bland annat att finska lärare litar mycket på läromedlen. En av anledningarna till att de finska skolresultaten håller jämn nivå, enligt Crehan, är att lärare använder läroböcker av hög kvalitet. Lärarna framhåller också att läroböckerna är deras viktigaste verktyg.
David Steiner är chef för John Hopkins Institute for Education Policy. I Slutsatsen i hans forskningsredovisning ”What we know and where we need to go”, 2017 Standards Work, är att det är dags att ta läromedel på allvar.
Forskningen visar tydligt, enligt Steiners sammanställning, att läromedel är en avgörande faktor för att elever ska klara skolan framgångsrikt. Läromedel med hög kvalitet och djup används i alla högpresterande skolsystem.
20 forskare undersökte i projektet ”Ark & App” hur norska skolor väljer läromedel. Projektledare var Øystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid universitetet i Oslo. Gilje drar slutsatsen att lärare måste planera baklänges, att slutmålen måste bestämmas först och metoderna sedan. Gilje konstaterar också att olika ämnen och skolor har olika läromedelskulturer och arbetsformer och tar upp vilka läromedel och lärresurser som passar bäst i olika sammanhang.
Redovisningen finns i ”Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen”, 2017 på Fagboksforlaget.
