Ny rapport: Förstelärare – så har de lyft skolan

När förstelärarreformen genomfördes 2013 var ett syfte att höja yrkets attraktivitet genom att erbjuda lärare möjligheten att göra karriär, utan att för den sakens skull sluta vara verksamma som undervisande lärare. Man ville samtidigt öka lönedifferentieringen mellan lärare, alltså öka skillnaden mellan högre och lägre löner. Och det har man uppnått, enligt en ny rapport från SNS.

Dessutom har reformen gjort att lärare är mindre benägna att byta arbetsgivare och även att lämna yrket.

– Att införa karriärtjänsterna har gjort skolan mer attraktiv, även bland de som inte blev befordrade. De var också det man ville uppnå, genom att öka lönespridningen och skapa en karriärväg. Det skulle kunna blivit så att de som inte blev befordrade kompenserades genom att dras upp i lönerevisionen men så verkar inte vara fallet, säger Erik Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och av forskarna bakom rapporten.

Lönerna har ökat successivt

Lärarlönerna har ökat generellt sedan förstelärarreformen infördes. Året före reformen tjänade lärare ungefär 20 procent mindre än andra högskoleutbildade på arbetsmarknaden. År 2017 hade gapet minskat till 8 procent. Hur mycket av den ökningen som ska tillskrivas statliga insatser som karriärreformer och lärarlönelyft kontra vanlig tillgång och efterfrågan under lärarbristen kan Erik Grönqvist inte bedöma.

– Det kan vi inte svar på. Men det ser ut som att det händer någonting även med den allmänna löneökningen när man inför karriärreformerna, säger han.

Skillnader mellan skolor

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Sveriges Lärare, säger att rapporten bekräftar tidigare undersökningar. Men hon påpekar också att resultaten varierar beroende på hur reformen har implementerats.

– Där reformen har fått betydelse för yrkets status och attraktivitet så handlar det om att huvudmännen haft en genomtänkt idé och noggrant implementerat karriärtjänsterna. Det handlar om förstelärare som fått tydliga uppdrag där man fått bidra till verksamhetens utveckling. Där det bara har blivit en lönereform som kanske inte kopplats till något särskilt uppdrag är legitimiteten mindre, säger hon.

Studien visar att de skolor som låtit sina förstelärare ägna sig åt pedagogiskt utvecklingsarbete uppnått en större positiv effekt på kollegornas benägenhet att stanna kvar på skolan, än de som låter förstelärarna ägna sig åt coachning av andra lärare.

– Det antyder att sätt på vilket man inrättar tjänsterna påverkar hur värdefulla de är för skolan, säger Erik Grönqvist.

Svenska lärare i internationell lönebotten

Vid en internationell jämförelse med 31 andra länder gör det minskade löneglappet mellan lärare och andra högskoleutbildade att Sverige lyfts från absolut sista plats till plats 29, och fortfarande lägst i norden.

– Det är ett misslyckande. Det var tänkt att man skulle få upp lärarlönerna och därmed attraktiviteten. Vi ser samma sak i SACO:s jämförelser inom Sverige. Lärarlönerna står sig inte, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad kan Sveriges Lärare göra för att ändra på det?

– Den reform som vi tror kan ta hand om såväl karriärvägar som löneutveckling är professionsprogrammet. Det ska både stärka lärares rätt till och tid för relevant kompetensutveckling, men också kopplats till meritering och tjänster där man får använda den utvecklade kompentensen, och självklart få betalt för det man kan och gör. Den arbetsorgansiationen och strukturen har ju saknats i Sverige.

LÄS MER: Därför undviker förstelärare att ställa kritiska frågor

Lärarlöner för två miljarder har gått upp i rök

Spak: Vägledare har höga kvalifikationer men kan inte söka karriärtjänster

Lärare om regeringens karriär-förslag: ”Tondövt”