Forskning: Skolvalet ökar segregationen

Skolval och marknadisering av skolan har ökat utbildningsklyftorna. Det slår en ny studie fast där utvecklingen av skolsegregationen mellan åren 1998 och 2020 undersökts i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Anna-Maria Fjellman är universitetslektor vid Göteborgs universitet och har skrivit rapporten tillsammans med kollegan och professorn Kajsa Yang Hansen.

– Man måste ha med sig att gällande andelen socioekonomisk segregation var den hög redan 1998. Med det sagt måste flera mekanismer i friskolereformerna ses över om inte utvecklingen ska fortsätta i fel riktning. Samtidigt måste också uppfattningen om att skolvalet skulle motverka segregation förändras då det snarare fungerar tvärtom, säger Anna-Maria Fjellman.

Högpresterande elever söker till friskolor

Med stöd av data från Göteborgs Longitudinal Database har de två forskarna tittat på elevers förutsättningar uppdelat på just socioekonomisk bakgrund, men också på elever med utländsk bakgrund och hur de ligger till prestationsbaserat.

Anna-Maria Fjellman

– Jag och min kollega var intresserade av olika typer av skolsegregation och hur det skiljer sig mellan grundskola och gymnasium. Dessutom ville vi se hur det skiljer sig mellan storstad och övriga landet, säger hon.

Förutom att det finns en ökande segregation i samhället var en av anledningarna till undersökningen också att se vad fenomenet gör för förutsättningarna för de olika huvudmännen att bedriva utbildning.

– Det finns distinkta mönster för hur elever söker skola. Friskolorna har en högre andel av de högst presterande eleverna medan de kommunala har de lägst presenterande. De hanterar med andra ord olika elevgrupper som kräver olika resurser. Det ökar trycket på de kommunala skolorna över tid vilket spiller över på de individer som har det problematiskt, säger Anna-Maria Fjellman.

Hon menar också att en ökad separation av dessa elevgrupper kommer ge ett försämrat kunskapsresultat.

– Det finns flera studier som visar att en blandad lärandemiljö är bäst för alla inblandade. Det utvecklar dessutom förmågor som tolerans och tillit, säger hon.

Skillnader mellan olika typer av segregation

Resultaten visar att en stor del elever skulle behöva flyttas om för att få en jämn fördelning. Gällande den socioekonomiska segregationen pekar allt på att den är ett storstadsfenomen.

– Just nu håller jag och några forskare på med en liknande studie för Stockholms skolmarknad där vi ser samma mönster. Där finns fler elever och därför etablerar sig också en högre andel friskolor. Men trots att det finns ett stort utbud av skolor har det inte gjort något för den geografiska fördelningen av elever, säger hon.

För segregation baserat på prestation syns störst skillnader i gymnasiet, med en ökning från 2013 års införande av behörighetskravet GY 11 som tydligt slår hårdare mot lågpresterande elever. För skolplaceringen av hög- och lågpresterande och hur de fördelar sig över staden och regionen finns däremot lite mer av en mix.

För elever i gruppen utländsk bakgrund är det i stället tvärt om, segregationen är som störst i grundskolan och lite mindre i gymnasiet även om det nu börjar öka även där.

– Anledningen är relaterad till bostadssegregationen och beror dels på att mindre barn i högre grad går i skolan i sitt närområde. Dels på att grundskolorna är mer jämnt fördelade över exempelvis Göteborgs stad i jämförelse med gymnasieskolorna, säger hon.

Del av ett större forskningsprojekt

Vad den ökande segregationen får för konsekvenser har forskarduon dock inte tittat på i den här studien som är tänkt att ge en bild över hur segregationsmönstren har utvecklats över tid. Men artikeln är producerad inom ett projekt om skolmisslyckanden, SLANT, på Göteborgs universitet där flera andra studier kring elever som har det svårt i skolan är på gång.

– Som jag nämnde kollar vi nu även andra storstadsmarknader där vi kombinerar statistik med intervjuer om uppdrag och förutsättningar i de mest segregerade områdena. Förhoppningsvis ska det ge en tydligare bild av segregationens konsekvenser, säger Anna-Maria Fjellman.

LÄS ÄVEN:

”Fria skolvalet har blivit en helig ko”

Efter bakslag: Regeringen utreder skolval

Filippa Mannerheim: ”En välkommen bok om skolmarknaden – med glasklar slutsats”