Forskning om kamrateffekt prisas: ”Viktig för lärarkåren”

Strax före jul lade Pontus Bäckström, utredningschef vid Lärarnas Riksförbund, fram sin licentiatavhandling i pedagogik vid högskolan i Jönköping. Nu har forskningen belönats med ”Best Paper Award 2020” för ”Emerging Researchers” i European Educational Research Association.

– Det är jätteroligt. Jag skickade in en artikel på min licentiatavhandling mest för att jag såg det som en väldigt bra chans till att få respons på det jag skrivit och ta med mig det inför kommande publikationer. Att jag skulle vinna var inget som jag vågat tro.

Vad betyder priset för dig?

– Det betyder ökat självförtroende och är en bekräftelse på att jag är något på spåren. Att jag gör något som är bra.

Vad handlar din forskning om?

– Den handlar om kamrateffekter och hur dessa bland annat uppstår genom elevsammansättningens påverkan på lärarens undervisning. Tidigare forskning har redan kommit fram till att klassernas sammansättning har betydelse, men jag ville nysta i hur kamrateffekterna uppkommer och mekanismerna bakom dem. Kunskap är nästan alltid kumulativ. Om en stor andel av eleverna i en klass inte kan multiplicera och dividera kan läraren inte undervisa i procenträkning. Det här gör att lärarens undervisning är beroende av vilka elever som sitter i klassrummet. Deras kunskapsmässiga förutsättningar sätter en ram för vad som är möjligt att göra i undervisningen. Härigenom uppstår vissa av kamrateffekterna för individuella elever – den undervisning de möter påverkas av vilken klass de går i.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Tittar du i en svensk kontext i dagsläget, och i viss mån även internationellt, är det här ett forskningsområde som domineras av nationalekonomer. De är mycket skickliga på de statistiska metoder som krävs för att belägga kamrateffekter, men de utgår inte från utbildningsvetenskaplig teori när de gör detta. Här fanns ett tomrum att fylla. Därför bestämde jag mig för att göra en ramfaktorteoretisk analys av kamrateffekter för att därigenom se om vissa av mekanismerna bakom effekterna kunde beläggas. Och det gick ju, visade det sig.

Vem har nytta av forskningens resultat?

– Även om studien inte är ämnesdidaktisk och ger information om hur lärare kan utveckla sin praktik, så är den viktig för lärarkåren. Jag tycker att studien visar att vi måste ha rimliga förväntningar på vad som kan åstadkommas i undervisningen. Återkommande möter vi utsagor om att ”lärare måste ha höga förväntningar på alla elever” och att låga förväntningar på eleverna inte ger alla en chans att lyckas. Det där blir ju som en fälla för lärarna. Min studie visar att lärare visst gör stor skillnad för elever på individnivå. Lärareffekten tycks vara ungefär lika stor som effekten av hemförhållandena. Men på klassnivån sedan äts denna positiva effekt upp av de begränsningar som sätts av elevsammansättningens förkunskaper. Läraren kan inte sätta sig över detta.

Hur ska du fira vinsten?

– Det firar man genom att köpa skumpa, god alkholfri dryck till barnen och charkuterier.

Vad blir nästa steg?

– Efter den här licentiatavhandlingen är det dags att gå vidare och påbörja min doktorsavhandling. Jag har redan ytterligare studier på gång gällande mekanismerna bakom kamrateffekter. Den avhandlingen kommer nog bli en sammanläggning av ett antal artiklar.