Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

I studien ”Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension” har forskare vid University of Valencia undersökt huruvida det spelar roll vilken typ av medium som används vid läsning för elevernas läsförståelse.

Forskarna gjorde en metalys av ett flertal studier med totalt 170 000 deltagare och kunde konstatera att pappersbaserad läsning var mer fördelaktigt. Enligt undersökningen ökade också fördelen med pappersbaserad läsning över tid.

– Vi vet inte huruvida det är fördelarna med pappersbaserad läsning eller nackdelarna med digital läsning som ökar över tid. Men vi kan konstatera att skillnaden mellan pappersbaserad och digital läsning ökar, säger Pablo Delgado som är doktorand i pedagogisk psykologi vid University of Valencia och huvudförfattare till forskningsartikeln.

Har ni några hypoteser kring varför det är så?

– Vår hypotes är att digital media uppmuntrar till mer ytlig och snabb läsning, där man ofta hoppar från en text till en annan. Vi föds inte med förmågan att läsa, det är något vår hjärna kan göra för att den är anpassningsbar – därför är vår läsförmåga väldigt kopplad till hur vi utför den. När du läser på papper kan du bläddra fram och tillbaka – du kan titta på olika delar av texten samtidigt. Hypotesen är att du kan gå djupare in i texten när du har den i dina händer.

Människor överskattar ofta sin förmåga när de läser på skärmar.

Enligt Pablo Delgado är resultaten förvånande:

– Det vi hade förväntat oss var att skillnaden istället skulle minska, eftersom människor borde bli mer vana vid att läsa digitalt. En tänkbar förklaring skulle vara att ju mer du använder digital media desto sämre läser du. Det är i linje med hypotesen om att digital läsning skulle uppmuntra ytlig och snabb läsning där man hoppar från en text till en annan.

I synnerhet när det kom till tidsbegränsad läsning så var fördelarna med pappersbaserad läsning större.

– Vi tror att det handlar om metakognitiv förmåga, när du är tidsbegränsad så måste du bestämma vad du ska göra och hur lång tid du ska ägna åt varje text. Flera studier visar att människor ofta överskattar sin förmåga när de läser på skärmar – människor tenderar helt enkelt att tro att de förstår mer än vad de gör. Den här överskattningen är ännu starkare när det kommer till tidspress, säger Pablo Delgado.

Fördelarna med pappersbaserad läsning gällde både när det kom till informativa texter och en blandning av dessa och skönlitterära texter. Däremot så märktes ingen skillnad mellan pappersbaserad och digital läsning när det kommer till enbart skönlitterära texter.

– Det här är också i linje med hypotesen om ytlig läsning. Informativa texter är mer krävande, de kräver mer kognitiva resurser, säger Pablo Delgado.

I skolans värld använder vi ofta metoder som inte är beforskade.

I Sverige kommer de nationella proven digitaliseras senast 2022. Skulle det kunna påverka elevernas resultat när det kommer till läsförståelse?

– Ja, det kan mycket väl vara så. Det är vad resultaten från vår, och flera andra, studier visar.

Hur man som lärare ska förhålla sig till forskningsresultaten vet han däremot inte.

– Det är en svår fråga att svara på. Det stora problemet med digitala verktyg är att de redan har förts in i klassrummet – men inte nödvändigtvis baserat på evidens, säger Pablo Delgado.

Han menar att det är ett problem när det kommer till utbildning generellt.

– I skolans värld tenderar vi att använda metoder och verktyg trots att de inte är beforskade. Faktum är att PISA-resultaten visar att löftena om vad digitala verktyg kan åstadkomma inte har infriats. Det fanns en tilltro till att digitala verktyg skulle förändra utbildningen och höja inlärningen – men så verkar inte fallet vara.

Men kan verkligen digitala verktyg förändra skolresultaten? Handlar inte det om hur man använder dem?

– Jo, exakt. Det handlar inte om huruvida du använder dem eller inte utan hur man använder dem. Digitala verktyg kan vara jättebra, men det måste finnas mer evidens för vad som fungerar och inte gör det. Om den här hypotesen kring ytlig läsning stämmer så måste vi utveckla förmågan hos studenter att gå djupt in i texten även när de använder sig av digital media. Men hur man gör det? Det vet vi inte än – det måste vi forska kring.

Redan nu finns det dock en del forskning på området.

– Det finns studier som visar att om man ber eleven göra en viss typ av aktivitet efter att ha läst texten, till exempel välja ut nyckelord eller välja ut huvudbudskapen i texten så fungerar läsförståelsen betydligt bättre.

Här kan du läsa studien i sin helhet.