Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Kommunaliseringen av skolan 1991 anses ofta bära en stor del av ansvaret för läraryrkets sjunkande status de senaste decennierna, då lärarkåren kom att betraktas mer som ett LO-kollektiv än som akademiker av arbetsgivarna.

I en ny rapport från den fackliga tankesmedjan Katalys breddar Lovisa Broström, doktor i ekonomisk historia, berättelsen om yrkets omvandling och devalvering till att omfatta även poliser och sjuksköterskor.

– Man skulle kunna ta med andra grupper som läkare eller universitetslärare. Men jag valde tre yrkesgrupper som finns inom offentlig sektor, som är ganska stora, och som under protest har påverkats mycket av new public management (NPM), säger hon till Skolvärlden.

Rapporten tecknar bilden av yrken som tidigare har byggt på ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det har varit svårt för arbetsgivarna att direkt mäta resultatet av arbetet, och istället har relationen byggt på lojalitet och tillit – arbetet utförs trots att inga regelrätta kontroller görs.

Men med tiden har lärarna, poliserna och sjuksköterskorna fått allt mindre makt över sin egen arbetssituation. Det har införts mer övervakning och fler kontroller som ska mäta deras prestationer, samtidigt som lönerna stagnerat. Det har lett till att medelklassen har förlorat en del av sin status, och till att lojaliteten mellan arbetsgivare och arbetstagare minskat.

– Om man som arbetstagare känner sig utnyttjad av sin arbetsgivare är man inte lika sugen på att jobba över, ta förtroendeuppdrag och så vidare. Läraryrket är ju känt som ett yrke som kräver mer än man får betalt för. Man gör det som yrket kräver för att inte sätta elever i en svår situation, men med minskad lojalitet finns en risk att man gör minsta möjliga – man gör det man får betalt för men inte mer, säger Lovisa Broström.

Rapporten går även in på kritiken mot NPM – att styrsystem som är utformade för verksamheter som producerar produkter inte nödvändigtvis är lämpliga att överföra på verksamheter som ger service åt människor.

– Producerar du ketchup gör du exakt samma sak under samma förutsättningar varje dag. Ingredienserna är de samma, flaskan är densamma. Så är det inte att jobba med människor. Som lärare måste man förhålla sig till föränderliga situationer.

Lovisa Broström refererar till Niklas Stenlås studie ”Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier” som för fram att kommunaliseringen och införandet av NPM förenas i en låg respekt för de professionellas kunskaper, erfarenheter och värderingar, och att de tillsammans har varit förödande för läraryrkets autonomi.

– Man har förlorat sin autonomi. Lärare har varit ett typiskt medelklassyrke, ett av få på vissa orter, men succesivt har man fråntagits mer och mer självständighet, och med NPM tas man ifrån ännu er. Man tar bort professionalismen från de som utbildat sig och en konsekvens är att deras stora pedagogiska kunnande inte används på bästa sätt.

Rapportens slutsats är att medelklassen växer i antal och tappar i inflytande. Lovisa Broström spår att den utvecklingen kommer att fortsätta, med en alltmer pressad medelklass som får mindre makt och inflytande samtidigt som kraven på examina och legitimationer ökar. Eller som hon också uttrycker det: ”NPM proletariserar medelklassen”.