Forskaren: Digital läskompis ska lätta lärares arbetsbörda

Josefine Karlsson, universitetsadjunkt och doktor i pedagogik vid Örebro universitet, forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Forskning visar att läsning har betydelse både för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Ändå vittnar lärare om att de inte har möjlighet att lästräna tillräckligt med sina elever med tanke på både tid och elevernas olikheter.

– Genom min forskning om barns läsförståelse och samtal med lärare har jag kommit fram till att skolan behöver fler verktyg för att kunna tillgodose elevers olika förutsättningar och förmågor, säger Josefine Karlsson, universitetsadjunkt och doktor i pedagogik vid Örebro universitet.

Lösningen blev ett digitalt läromedel l i form av en interaktiv läskompis.

– Målet är att utjämna olikheter inom skolvärlden. Att ge alla elever möjlighet att öka sin läsförståelse, genom att både använda och testa sina egna lässtrategier med den digitala läskompisen. Genom dialog med läskompisen är min förhoppning att elever ska förstå texten mer på djupet och lär sig att tolka också det som inte står direkt uttalat i texten, säger Josefine Karlsson.

Utöver att göra elever till bättre läsare ska den nya tekniken underlätta lärarnas undervisningsbörda.

–Alla lärare har inte samma möjligheter att ta hand om alla elevers behov av läsförståelseundervisning. Exempel kan vara nyexaminerade lärare som fortfarande behöver få syn på många olika undervisningsfärdigheter eller lärare som har stora variationer hos eleverna i klassen. De kan ha nytta av att använda verktyg som hjälper elever framåt när de själva ägnar sig åt andra elever. En del lärare uttrycker detta som att jobba med olika stationer i klassen. Elever själva har uttryckt att de tror det skulle kunna fungera att få sitta ostört i ett grupprum med läskompisen som motor för textsamtal.

Idén till en digital läskompis har vuxit fram under tre års tid. Det senaste året har mycket av utvecklingen skett tillsammans med Talkamatics. Än finns verktyget inte med ett tydligt användarinterface, men en första prototyp har prövats av elever där de får ringa upp ”dialogmotorn” som företaget skapat.

– Jag hoppas på att den ska finnas ute på marknaden om fem år med interface och fler böcker, men det är en lång och pågående process. I den processen kommer vi fortsätta samarbeta med lärare och elever och erbjuda skolor relativt snabbt att ta del av utvecklingen. Användarnas upplevelse är en viktig del i arbetet att göra behovsstyrda verktyg för skolor. I dagsläget diskuterar vi resultatet av den första prototypen med intressenter, vad bör göras härnäst?

Reaktionerna har hittills varit positiva, fortsätter hon.

– Vi har fått otroligt fin feedback. Man kan tänka sig att det har att göra med en wow-effekt då det handlar om en digital lösning, men jag tror att engagemanget sträcker sig bortom det. För trots att det inte har fungerat fläckfritt då den digitala läskompisen fastnar ibland så har eleverna varit engagerade och nästan sett det som en riktig person. De har även gett fin feedback på vad de önskar i fortsatt utveckling som visar på deras intresse för att kunna använda sig av denna typ av pedagogiskt verktyg.

Även om det finns andra digitala läromedel som lärare kan ta hjälp av så menar Josefine Karlsson att få av dem har en interaktiv karaktär som kan mäta sig med lärarens förmåga att ge direkt feedback om elevens lässtrategier och utveckla djup förståelse och kritisk reflektion.

– Eftersom traditionella läromedel ofta låter elever öva efter de har läst färdigt hamnar undervisning som utvecklar elevernas läsförmåga på lärarens axlar. Men att vänja sig vid att använda olika lässtrategier det måste man göra under tiden man läser, inte bara efter. Jag brukar säga att man kan ”låsa upp” betydelsen av nästa mening om man aktivt har fått jobba med meningen innan. Med detta menar jag att man exempelvis tar sig an ord man inte förstår eller försöker se samband med andra delar av texten för att bibehålla den röda tråden, säger Josefine Karlsson.

Tanken är att den digitala läskompisen ska bli ett slags interaktivt digitalt undervisningsverktyg, som genom maskininlärning och AI-teknik kan individanpassas för att möta behoven hos varje elev, och avlasta lärarna,

Visionen är ett nytt digitalt verktyg som är användbart för såväl yngre elever som universitetsstudenter. Men då språk är något väldigt komplext måste teknikutveckling fortgå och vi får börja med de yngre eleverna där texterna oftast är enklare och elevernas resonemang hamnar på en mer vardaglig nivå än exempelvis hos universitetsstudenter, förklarar Josefine Karlsson.

– Mycket handlar om den dialog som möjliggörs. Att eleven kan få på pass snabb återkoppling av den digitala läskompisen ger goda förutsättningar för ett ökat engagemang och en djupare förståelse för textens innehåll.

Innovationen kommer däremot aldrig att kunna ersätta lärare, betonar Josefine Karlsson.

– Det här är inte ett verktyg vars syfte är att ta över lärares jobb, utan det ska snarare användas som ett komplement i undervisningen. Det är läraren som tänker klokt och har en helhetssyn på eleverna.

Mer om den digitala läskompisen

  • Syftet med att skapa ett digitalt läromedel, en digital läskompis, är att främja elevers läsförståelse samt att underlätta lärares arbete med elevers olikheter när det gäller läsförståelse.
  • Delprojektet drivs inom kontexten av Framtidens Lärarutbildning och Social Impact Lab (SOIL) samt innebär att knyta kontakter mellan olika enheter på Örebros universitet och med skolor i regionen.
  • Än så länge finns den digitala läskompisen inte i fysisk form, men i framtiden kan man tänka sig att det skulle kunna vara allt ifrån en liten robot till en avatar i en e-bok eller ett program med dialogrutor som inkluderas i den lärplattform skolan använder, berättar Josefine Karlsson enligt Örebros universitet.
  • Här kan du läsa mer om projektet.