24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Skolinspektionens nya granskning Undervisningen i grundsärskolan – med särskilt fokus på årskurserna 6–9 undersöker hur skolorna arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling. Enligt rapportskribent Sarah Vinterlycka har de haft två huvudfokus: Själva kvaliteten i undervisningen och bedömningsarbetet

– Vi vill se hur skolorna arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling och för att nå så långt de kan i undervisningen. Vi vill även se i vilken utsträckning eleverna stöds av gott bedömningsarbete, det är viktigt för kunskapsutvecklingen, säger hon.

Skolinspektionens har besökt 30 grundsärskolor över hela landet. Granskningen omfattar dokumentstudier, observationer och intervjuer. Men undervisning för elever i grundsärskolan som läser Integrerat i grundskolan omfattas inte av granskningen.

– Vi har försökt få en stor spridning med både större och mindre städer. Ystad är den sydligaste och Piteå nordligaste kommunen vi besökt. Skolorna har vi besökt i två dagar. Första dagen har vi observerat undervisningen för en klass under en dag och andra dagen har vi hållit i intervjuer med rektorer, lärare och stödpersonal och elever, säger Sarah Vinterlycka.

Bakgrunden till Skolinspektionens granskning är enligt Sara Vinterlycka att tidigare forskning, granskningar och undersökningar pekat på att grundsärskolan har haft mer av ett omsorgstänkande i skolformen än kunskapsfokus, vilket blev problematiskt då det medförde risk för bristande kunskapsutmaningar.

Det har inte varit mycket kunskapsfokus eller god kvalitet i undervisningen

– Det är den problematiken som ligger till grund för granskningen. Det har inte varit mycket kunskapsfokus eller god kvalitet i undervisningen, utan mer inriktat mot omsorg. Utifrån den problembilden kan vi se tendenser till att kunskapsuppdraget är mer synligt i undervisningen. Det sker mer av ett bedömningsarbete än tidigare, säger Sarah Vinterlycka.

En av de viktigaste iakttagelserna från granskningen enligt Sara Vinterlycka är att Skolinspektionen sett att 24 av 30 besökta skolor har någon form av utvecklingsområde.

För varje skolbesök som Skolinspektionen gjorde har de skrivit ett beslut där de angett områden som kan utvecklas. En skola kan få högst två sådana utvecklingsområden. Det områden som övervägande majoritet av skolorna behöver utveckla enligt Skolinspektionen är arbetet med bedömning. En av svagheterna är att alla lärare inte kan diskutera bedömning gemensamt.

– Det är 23 av 30 skolor som fått bedömning som utvecklingsområde, det gäller framförallt att inte alla lärare är med i det gemensamma arbetet med bedömning. Exempelvis de lärare som undervisar i praktisk-estetiska ämnen såsom slöjd, hem- och konsumentkunskap och idrott- och hälsa är sällan med i den gemensamma bedömningen, säger Sarah Vinterlycka.

Det kvarstår en del problem även om man sett en utveckling

Sarah Vinterlycka fortsätter:

– Det är 13 av 30 skolor som fått utvecklingsområden inom något område som gäller undervisningen. Det gäller exempelvis strukturen på undervisningen, delaktighet och självständigt utförande av uppgifter. I några fall också anpassning utifrån elevernas behov och kunskapsnivå, säger hon.

Sammantaget är det 12 skolor som fått utvecklingsområden på både delarna undervisning och bedömning enligt Sarah Vinterlycka.

­Skolinspektionen har även undersökt de individuella utvecklingsplanerna som visar att det finns en del problematik kvar trotts att skolväsendet reformerades 2011.

– Där har vi sett att i hälften av skolorna förekommer annat som inte gäller elevernas kunskapsutveckling, det kan vara information om elevernas beteende, egenskaper, karaktär. Det visar att det kvarstår en del problem även om man sett en utveckling, säger Sarah Vinterlycka.