Skolinspektionen kan ingripa mot kränkningar
Fula ord
Enligt skollagen är det förbjudet med verbala kränkningar i skolan.
Men det kan vara svårt att avgöra vad som verkligen är en kränkning.
Fula ord – läs alla delarna
Stephan Andersson.
Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är eleven som upplever sig vara utsatt som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande.
Lärare har en skyldighet att anmäla kränkande behandlingar till rektorn, som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen, som har ansvaret för att utreda och vidta åtgärder.
Elever och vårdnadshavare som upplever att skolan inte följer skollagen kan göra en anmälan till Skolinspektionen. Om Skolinspektionen hittar brister i arbetet mot kränkande behandling lämnas ärendet vidare till Barn- och elevombudet (BEO) som kan granska ärendet och rikta kritik mot skolan.
Skolinspektionen kan därefter besluta sig för att starta en utredning. Huvudmannen kan bli skadeståndsskyldig om skolan inte utrett händelsen och försökt stoppa kränkningarna.
Under första halvåret 2020 inkom det 2 186 anmälningar angående kränkning till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Hur många som rör kränkande tillmälen går inte att sortera ut.
Stephan Andersson, som är en av landets sju kommunala barn- och elevombud, i Norrköpings kommun, uppskattar dock att 40 procent av de anmälningar han får in varje månad handlar om verbala kränkningar och att de ökar.
Han tycker att språkbruket har blivit sämre i skolorna.
– Men ökningen kan också bero på att lärare i dag är närmare eleverna och ser vad som händer, säger Stephan Andersson.
