Utredning: Nya ”Sveriges Lärare” kan ersätta dagens två lärarfack

Lärarnas fackliga organisering har varit en återkommande och mer eller mindre het fråga under decennier. Framför allt inom Lärarförbundet har det under senare år funnits starka röster för att ”ena professionen”, det vill säga ett gemensamt fackförbund för alla lärare och skolledare. Det främsta argumentet har varit att enighet ger styrka.

Inom Lärarnas Riksförbund har intresset varit betydligt svalare.

Frågan fick extra aktualitet efter beslut av Lärarförbundets kongress 2018. Två år senare, efter samtal mellan de både förbunden, gav Lärarnas Riksförbunds kongress den då nyvalda förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur en eventuellt ny framtida organisering av Sveriges lärare skulle kunna se ut.

– Jag fick därefter i uppdrag att genomföra själva utredningen. Förslagen i utredningen är mina, säger utredare Andreas Mörck som är Lärarnas Riksförbunds kanslichef.

– Det är enligt min uppfattning dags att frågan om lärarnas organisering avgörs och att fokus flyttas från organisation till att åstadkomma förbättringar för lärarkåren.

I sin utredning föreslår Andreas Mörck bland annat att:

• Samtliga fackförbund inom utbildningssektorn samlas inom ramen för Saco Utbildning som bland annat ska fungera som en mötesplats mellan lärare och skolledare.
• Det bildas en facklig organisation för lärare: Sveriges Lärare, och en för skolledare: Sveriges Skolledare.
• Sveriges Lärare blir en federation bestående av fem förbund.

HÄR KAN DU LÄSA HELA UTREDNINGEN.

En del i utredningsarbetet har varit intervjuer med ett stort antal nuvarande och tidigare befattningshavare inom de båda lärarförbunden, men även enkätundersökning bland förbundens medlemmar.

– Det saknas stöd hos Lärarnas Riksförbund för en sammanslagning av förbunden. Etableringen av de två organisationerna måste vara något nytt, vilket innebär att de tre befintliga organisationerna bör läggas ner om detta ska bli verklighet.

Både inom Lärarnas Riksförbund och Skolledarna är den dominerande uppfattningen att lärare och skolledare bör vara medlemmar i separata förbund.

– Det innebär ett avsteg från Lärarförbundets vilja att samla medlemsgrupper i en och samma organisation. Jag gör dock bedömningen att det är en förutsättning för att kunna samla lärarkåren i en organisation.

Enligt utredningen har medlemmarna i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet mycket lika åsikter när det gäller exempelvis hur skolan bör finansieras, skolans huvudmannaskap, när betyg ska sättas, vinstuttag och behovet av ett professionsprogram.

Lärarnas Riksförbund växer. Varför föreslår du en ny organisation?

– Medlemmarnas behov. LR växer visserligen, men det känns som om vi och Lärarförbundet tillsammans tappar i facklig kraft. Det fokuseras för mycket på konkurrensen om medlemmarna, och vårt förhållningsätt till varandra, än på att optimera den gemensamma slagkraften.

– Det finns en tydlig vilja hos både Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemmar att skapa något nytt som kan leverera en högre medlemsnytta än vad dagens förbund lyckats åstadkomma.

Trots stigande medlemsantal har LR:s ekonomi, enligt utredningen, försvagats. Bland annat bedöms kansliorganisationen behöva bantas för att få en budget i balans.

– Idag betalar yrkesverksamma medlemmar 300 kronor i månaden i medlemsavgift. Enligt min bedömning behöver avgiften öka till 340 kronor i månaden om några år om vi ska klara den nuvarande verksamheten. Medlemsavgiften till Sveriges Lärare skulle kunna begränsas till 275 kronor i månaden.

– Men det som oroar mig är egentligen inte LR:s ekonomi, betalningsviljan hos dagens medlemmar eller att avgiftshöjningar leder till att medlemmar byter förbund, utan risken för att höjda medlemsavgifter på sikt leder till lägre anslutningsgrad. Att lärare vänder facket ryggen.

Att kunna teckna kollektivavtal för sina medlemmar, och vid behov vidta stridsåtgärder, är traditionellt två av de mest centrala uppgifterna för ett fackförbund. 1996 reglerade Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet sitt förhandlingssamarbete i ett samverkansavtal och bildade Lärarnas Samverkansråd. Det är till exempel samverkansrådet som förhandlar och tecknar avtal med Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Enligt utredningen finns det inom Lärarförbundet inte någon långsiktig vilja att bibehålla samverkansavtalet om inte LR visar en tydlig vilja att samla Sveriges lärare i en gemensam organisering.

– Samverkansavtalet mellan oss är på bristningsgränsen. Skulle inte det finnas, behöver vi teckna kollektivavtal inom ramen för Offentliganställdas förhandlingsråd. Där är praxis att det större förbundet har någon form av utslagsröst. Om vi inte hittar en slagkraftig avtals- och förhandlingsorganisation är risken alltså stor att LR tappar inflytande vid förhandlingsbordet, säger Andreas Mörck.

Förbunden behöver behandla varandra med respekt.

– Vi behöver hitta en form där vi kan teckna slagkraftigare kollektivavtal än dagens. Det saknas idag en fungerande lönestruktur för lärarna. Vi har en betydligt högre arbetsbelastning än vad man har i jämförbara yrken. Jag tycker att det är uppenbart att vi inte tecknar tillräckligt kraftfulla avtal som verkligen löser medlemmarnas problem.

Under de senaste månaderna är det många inom LR som har upprörts över Lärarförbundets försök att rekrytera LR-medlemmar.

– Den rekryteringskampanj som Lärarförbundet har satt igång skapar maximal frustation när vi borde fokusera på det gemensamma, på att bygga ut samverkan, på att samtala om hur vi tillsammans kan bli starkare och skapa tillit och förtroende.

– Vill man något i den här frågan, kan man inte från Lärarförbundets sida köra med parallella spår. Förbunden behöver behandla varandra med respekt och inte aktivt försöka rekrytera varandras medlemmar.

Vad händer nu?

– Jag har överlämnat mitt förslag till LR:s förbundsstyrelse. Vad som nu kommer att hända är svårt att säga. Men jag tror att det är uppenbart att om inte de enskilda förbunden är beredda att uppge sina ursprungspositioner saknas det förutsättningar för att etablera Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare.

– Det krävs eftergifter och flexibilitet från alla aktörer. Varken Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet eller Sveriges Skolledarförbund kan få igenom alla sina krav. Men man kan få något som är bra.

Hur kan en tänkbar tidsplan se ut?

– Min bedömning är att det inte finns någon vilja från Lärarförbundet att vänta med ett beslut. Frågan måste avgöras inom kort. Det innebär likalydande kongressbeslut eller motsvarande i maj 2022 som träder i kraft från 1 januari 2023.