Sifo: Två av tre lärare vill ha gemensamt lärarfack
Kongressextra
En majoritet av Sveriges lärare, två av tre, vill ha ett nytt gemensamt lärarfack. Det visar en undersökning från Kantar Sifo som tidningen Läraren beställt.
Ett enat fackförbund skulle få ”större fackligt inflytande”, tror sju av tio.
Nästa vecka håller de båda lärarfacken Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet sina kongresser, och där kommer medlemmarna att ta ställning till ett förslag om en ”ny gemensam organisering”.
Ett bra förslag, tycker en majoritet av Sveriges lärare, visar undersökningen från Kantar Sifo.
- 63 procent av de tillfrågade lärarna tycker att förslaget är ”bra”, bara 15 procent svarar ”dåligt”.
- 50 procent av LR:s medlemmar svarar ”bra”, 30 procent svarar ”dåligt”.
- 81 procent av Lärarförbundets medlemmar är positiva, 4 procent negativa.
En majoritet tror också att en sådan gemensam organisation skulle öka den fackliga styrkan och ge lärarna större inflytande vid exempelvis tecknande av kollektivavtal, påverka arbetsmiljön, vid löneförhandlingar och tvister på arbetsplatsen. Det gäller både medlemmar i Lärarnas Riksförbund (62 procent) och Lärarförbundet (82 procent).
- 71 procent av samtliga lärare tror att ett nytt gemensamt förbund skulle ge större fackligt inflytande.
- 67 procent tror att ett nytt storförbund skulle öka lärarfackens politiska inflytande.
- 52 procent anser att lägre månadsavgift skulle påverka intresset för att gå med i ett nytt fackförbund för lärare.
Lärarförbundet: ”Glädjande”
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet:
– Det är glädjande, men inte förvånande. Som lärare vet vi hur betydelsefulla vi är för varandra. Det är självklart att många förstår vilken kraft vi skulle ha om vi arbetade tillsammans. Samtidigt är det en svidande kritik att vi inte har lyckats med det ännu, trots att det uppenbarligen finns ett så stort tryck inom båda organisationerna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Medlemmarna i de båda fackföreningarna står nu inför ett vägval, när Lärarnas Riksförbund ska ta ställning i frågan under sin kongress den 6–8 september. Lärarförbundet håller extrakongress den 9 september. Under dessa dagar avgörs om styrelserna får mandat att ta fram förslag på hur en gemensam facklig organisation skulle kunna se ut och fungera. Detta förslag ska sedan beslutas i respektive kongress.
– Lärarna har väntat i 32 år, jag hoppas verkligen vi får gå i mål med den här frågan, säger Johanna Jaara Åstrand.
Låg- och mellanstadielärarna mest positiva
Låg- och mellanstadielärarna är mest positiva (80 procent) till att ena den fackliga lärarkraften. Men även en majoritet av högstadielärarna (62 procent) och gymnasielärarna (53 procent) står på ja-sidan. Unga lärare är också mer positiva än äldre.
– Det finns säkert skillnader i medlemsledet beroende på var i utbildningssystemet man jobbar, och hur stor erfarenhet lärarna har av samarbetet på sin arbetsplats. Men det jag tar med mig är att det skulle bli bättre med en gemensam organisation och att vi skulle få ett ökat fackligt inflytande och ett ökat politiskt inflytande. Det bekräftar att styrelsen i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är på rätt väg när vi tar frågan vidare, säger Johanna Jaara Åstrand.
– Jag tror att historien spelar roll och vi har att lära av den. Men detta visar att det finns en stor förväntan, stor energi och stort driv framåt, när unga är mest positiva. De kanske inte på samma sätt är belastade av en historia med stor konkurrens och att vi delvis varit två förbund som motarbetat varandra, utan de ser vinsten med att stå enade, säger Johanna Jaara Åstrand.
Frisvaren som ingår i undersökning visar att den oro som finns bland annat består i att skolledare skulle ingå i den nya organisationen, och att det blir spretigt med så många olika yrkesgrupper under samma tak.
”Det är stora skillnader mellan förskola och gymnasieskola. Inte mycket gemensamt alls. Helt olika synsätt. Samma värdegrund men otrolig skillnad i krav och resultat”, skriver en person som inte är medlem i något av lärarfacken.
– Vi är överens om att vi behöver samla alla nuvarande medlemsgrupper för att skapa något nytt och starkare. Det viktiga är att en skolledare inte är med i ett fackförbund som chef, utan som arbetstagare, säger Johanna Jaara Åstrand.
Finns oro
Undersökningen från Kantar Sifo visar också att det finns en oro bland vissa för att hänsynen till den egna lärarkategori ska minska. 29 procent av alla lärare tror att mindre hänsyn tas i en ny organisation, medan 55 procent inte tror att det blir nån skillnad mot i dag, eller till och med bättre.
Bland LR:s medlemmar tror 45 procent att mindre hänsyn skulle tas till deras lärarkategori, medan 43 procent inte tror att det blir nån skillnad mot i dag eller bättre.
Hur ska ni hantera den oron?
– Det är en oro som måste tas på allvar, och det finns många frågor som vi måste ta hänsyn till om vi får skapa något nytt. Det ställer krav på hur vi organiserar oss, hur medlemmarna är representerade och hur vi säkrar medlemmarnas inflytande, säger Johanna Jaara Åstrand.
Ni har ju försökt förut. Varför skulle det fungera nu?
– Vi har aldrig varit så här nära. Båda förbundens styrelser är överens om att frågan behöver utredas. Och Sifo-undersökningen visar ju att det finns ett medlemsstöd bakom styrelsernas förslag, säger Johanna Jaara Åstrand.
Vad händer om det blir nej?
– Då stoppar kongresserna processen. Vi har gemensamt konstaterat att den nuvarande samverkan inte levererar, och vid ett nej på någon av kongresserna så upphör även nuvarande samverkansavtal. Jag hoppas vi slipper det och därför känns det så bra att kunna konstatera att Lärarsverige verkar vilja något nytt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Andreas Mörck, kanslichef på Lärarnas Riksförbund, är av en annan uppfattning:
– Lärarnas Riksförbund har inga planer på att säga upp befintlig samverkan eller det samverkansavtal som finns mellan förbunden. Det finns ett omfattande samarbete mellan förbunden och jag kan konstatera att det finns en vilja bland LR:s ombud till utökad samverkan. Att säga upp samverkansavtalet leder enligt min mening i rakt motsatt riktning mot den önskvärda nämligen till en splittrad lärarkår.
Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand:
– Lärarna är tydliga med att de vill ha starkare och bättre fack. Det bristfälliga och försvårande samarbetet mellan de två konkurrerande lärarfacken har inte levererat det som lärarna har rätt att kräva av sina fackförbund. När vi vet det så finns ju ingen väg tillbaka. Oavsett om kongresserna säger ja eller nej till den gemensamma propositionen, så måste vi bygga något nytt som kan leda till att 30 år av sjunkande lärarstatus, ökande arbetsbelastning och en skola som drar isär får ett slut. Att fortsätta på samma sätt är inget alternativ, säger Jaara Åstrand.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har avböjt alla intervjuer med Läraren.se före kongressen.
Fakta: Så gjordes undersökningen
Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo under augusti 2020 och är gjord i en lärarpanel som har en hög grad av representativitet vad gäller yrkesroll, kön, ålder och facklig organisering. Skolledare ingick ej.
1 000 intervjuer genomfördes under perioden. Undersökningen är gjord i tre grupper: 400 medlemmar i Lärarförbundet, 400 medlemmar i Lärarnas Riksförbund och 200 bland dem som inte är medlem i någon av organisationerna.
LÄS OCKSÅ:
Ska staten ta över? Så säger lärarna själva
Tvärvändningen: Lärarförbundet kräver att staten tar över skolan
Chefsförhandlaren: ”Större kraft med samlat förbund”
Undersökning: Covid drabbar skolpolitiken