Statlig skola – så säger politikerna

Kristina Axén Olin, skolpolitisk talesperson, Moderaterna:

– Det är varken ja eller nej just nu. Ibland får man intrycket att om vi byter huvudman så löser vi alla problem. Så är det inte. Jag var emot kommunaliseringen från början. Det var en riktigt dålig omorganisation. Men i den situation vi har, med stora kvalitetsskillnader mellan skolor, stor lärarbrist och när en fjärdedel av eleverna går ut skolan utan godkända betyg – att då göra en omorganisation gör mig orolig. Jag tycker att man ska diskutera det som en lösning, men jag är inte i dag beredd att säga att skolan klarar av en sådan omorganisation.

Gunilla Svantorp, ordförande i utbildningsutskottet, Socialdemokraterna:

– Jag har stor förståelse för att man vill förstatliga skolan, när vi ser utmaningarna med likvärdigheten. Och det är klart att vi behöver ökad statlig styrning. Det pekar också utredningen om likvärdighet och utredningen om dimensionering av gymnasiet på. Men innan vi säger ja eller nej, behöver vi se vad den utredning om förstatligande som finns i Januariavtalet kommer fram till.

Annika Hirvonen Falk, skolpolitisk talesperson, Miljöpartiet:

– Vi har gått till val på ökat statligt ansvarstagande för skolans finansiering, men vi är inte främst intresserade av jättestora organisatoriska rockader. Skolan kommer aldrig att helt och hållet bli statens ansvar, kommunerna kommer alltid att ha en viktig roll. Frågan är vilka olika delar som ska ligga på staten och vilka som ska ligga på kommunerna.
Men vi behöver se till att de elever som har störst behov ska få mest resurser. I dag är det de starkare eleverna som får mest, utsatta områden och glesbygd har inte de resurser som ger en kompensatorisk skola. Det är inte hållbart.

Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet:

– Skolan har aldrig varit helt statlig. Kort kan man säga att vi är fortsatt emot ett statligt huvudmannaskap av skolan, det finns flera skäl. Makten över skolan måste ligga nära dem som berörs. Det skulle också krävas oerhörda resurser. Då är det bättre att titta på de faktiska problem som behöver lösas, vad man kan göra för att stärka likvärdigheten. Staten kan stötta huvudmännen i stället för att göra ytterligare en stor reform när skolan behöver få lite ro.
Att staten tar ett större ansvar sker i och med det nationella professionsprogram som finns i Januariavtalet, och att staten och skolmyndigheterna borde verka närmare huvudmännen för att stärka kvaliteten. Vi ser gärna att det blir färre riktade statsbidrag och fler generella statsbidrag och att vi riktar resurser till att fler klarar skolan, det är vårt fokus.

Gudrun Brunegård, skolpolitisk talesperson, Kristdemokraterna:

– Vi ser att det finns problem och vi är öppna för en utredning. Alla de förändringar som skolan gått igenom de senaste 30 åren gör att man inte drar igång en stor förändringsprocess utan en plan för hur det ska göras, utan att skapa problem för de vuxna som arbetar där och för de elever som ska lära sig under tiden.
Frågan var uppe i samband med en rikstingsmotion i höstas, och vi konstaterade att ett förstatligande inte låter sig inte göras med ett pennstreck, utan det krävs en utredning. Det blir intressant att se vad utredningen leder till, skolan präglas av ojämlikhet och det är stora skillnader i resultat mellan skolor. Vi behöver ha en jämlik skola, och det är bra om en utredning kan visa vad som är bästa sätt att uppnå de målen.

Roger Haddad, skolpolitisk talesperson, Liberalerna:

– Det här visar att det finns ett oerhört starkt stöd bland dem som mest berörs av skolpolitiken, det vill säga lärarna. Det är orimligt att fortsätta prata om problemen med likvärdighet men inte ta hand om huvudmannaskapet. Man kan inte lappa och laga, utan vi måste ta ett rejält grepp staten ansvarar för skolan, dess utveckling, lärarförsörjning och fortbildning. Det är ingen hemlighet att vi har problem med läraryrkets status och att lärarna inte får fokusera på det de är utbildade för. Nu har vi Liberalerna fått in i Januariavtalet att ta in beslutsunderlag, och Björn Åstrand har i sin utredning pekat ut olika scenarier i Likvärdighetsutredningen. Där finns embryon till hur ett förstatligande ska gå till. Vi menar att man ska ta de kommunala grund- och gymnasieskolorna, att man tar ansvar för undervisning, kostnader och lärare. Det handlar om vem som ska finansiera, ha ansvar för måldokumenten och undervisning. Ökad statlig styrning räcker inte.

Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson, Vänsterpartiet:

– Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Kombinationen av friskolereformen, det segregerande skolvalssystemet och kommunaliseringen har fått mycket dåliga konsekvenser. Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika sätt att styra skolan har lett till mindre likvärdighet. Att förstatliga skolan är en av de pusselbitar som behövs för att skapa mer likvärdighet. Utöver det måste vinstjakten stoppas, det segregerande skolvalet skrotas och resurser tilldelas skolor efter behov. 

Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna:

– Vi har sedan länge varit för ett statligt huvudmannaskap, så det är glädjande. I dag prioriterar kommunerna olika när det gäller hur mycket resurser som anslås till nämnderna. Förutsättningarna för skolan skiftar oerhört, det finns kommuner som har en bra ekonomi men inte minst glesbygdskommunerna har det sämre ställt och det drabbar eleverna där. Det är stora skillnader i bemanning och tillgång till läromedel. Vi ser också att det slår hårt när kommunerna gör besparingar. Vi tror också att ett förstatligande skulle stärka professionen, det skulle bli mer attraktivt att bli lärare. Vi har lagt motioner om detta varje år. Vi försöker påverka de andra partierna. Men om båda facken är med på banan så kommer diskussionen förändras. Det blir en helt annan tyngd. Jag tror att det blir nästa stora fråga i debatten.

Mats Gerdau, ordförande SKR:s utbildningsberedning, moderat styrelseordförande, Nacka kommun:

– Vi tycker att det är bra att man vänder på alla stenar så att man får till en tydlig, bra och konstruktiv styrning av skolan. Utgångspunkten måste vara hög måluppfyllelse och stärkt likvärdighet. Vad är det med ett ändrat huvudmannaskap som gör det bättre?
Styrningen behöver säkert bli tydligare och det är bra att man utreder styrningen och inte bara går tillbaka till före 1990.

Och vad menar man med en statlig skola? Ingen säger vad de menar egentligen.

Vad är det som ska förstatligas? Ska kommunen inte driva skolan, skolskjutsar, lokaler, ska kommuner ha noll påverkan? Vi måste ha svar på alla frågor.

Tycker du att skolan är likvärdig idag?
– Jag tror aldrig att skolan har varit likvärdig, inte före kommunaliseringen 1990, den statliga lärarutbildningen är inte likvärdig. Det finns brister och vi kan öka likvärdigheten, och jag tror inte att förstatligande är lösningen. Jag skulle gärna se en rensning i statsbidragen. Jag skulle önska att man hade skarpare tillsyn och utvärdering, att det får konsekvenser om man inte håller hög kvalitet. En Skolinspektion med starkare muskler – ingen av de 4 000 kommunala skolorna har stängts av Skolinspektionen. Låt skolorna vara friare att nå fram till god kvalitet i stället för att reglera vägen fram. Vi har kompetenta lärare och skolledare, låt dem få utforma verksamheten. I en statlig skola ser jag farhågor att den blir ännu mer regelstyrd.

LÄS OCKSÅ:

Ska staten ta över? Så säger lärarna själva

Tvärvändningen: Lärarförbundet kräver att staten tar över skolan

Chefsförhandlaren: ”Större kraft med samlat förbund”

Undersökning: Covid drabbar skolpolitiken

Lärarnas Riksförbund tvingas höja medlemsavgiften

Jaara Åstrand: Enade vi stå – söndrade vi falla