Norska lärarstrejken kan växa till 17 500 lärare

Löneförhandlingarna mellan fackliga paraplyorganisationen Unio och arbetsgivaren KS (kommunesektorens organisasjon) bröt samman natten mellan onsdag och torsdag.

Unio svarade med att under parollen ”vi strejkar för kunskap och trygghet” ta ut drygt 7 000 personer inom vård och utbildning i strejk. Av dessa är drygt 6 000 medlemmar i lärarfacket Utdanningsforbundet, som arbetar på allt ifrån förskole- till gymnasienivå.

Både Unio och Utdanningsforbundet framhåller att lärarnas löneutveckling är betydligt sämre än övriga kommunanställda, och senast 2014 strejkade lärarna utan framgång för högre löner.

Terje Skyvulstad är vice ordförande i Utdanningsforbundet. Han säger att lärarnas löneutveckling ständigt halkat efter övriga yrkesgrupper sedan förhandlingsansvaret övergick till kommunerna 2003. I rena siffror handlar det om 14,1 procent åren 2004-2019.

– Våra medlemmar är väldigt motiverade och engagerade att strejka. De menar att ”nok är nok”, och att den gradvisa reduktionen av lönerna över tid måste upphöra, säger han till Skolvärlden.

Om arbetsgivaren inte lyssnar på lärarnas krav planerar man att ta ut ytterligare 11 500 lärare i strejk på onsdag nästa vecka, för en total på 17 500 lärare.

Hur länge kan strejken pågå?

– Om arbetsgivaren inte tar kontakt för att diskutera saken på nytt är vi av medlaren tvingade att mötas igen efter 14 dagar. En genomsnittslig strejk i Norge pågår i 12 dagar, men den kan fortsätta efter nästa förhandling om vi inte kommer överens. Egentligen finns ingen bortre gräns för hur länge en strejk kan pågå i Norge. Utbildningsministern och statsministern kan stoppa en strejk om det finns risk för liv och hälsa, men det skulle krävas väldigt mycket för att norska myndigheter lägger sig i något som rör förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur ser ert lönebud ut i förhandlingen med KS?

– Det är inte offentligt och jag kan tyvärr inte kommentera det.

Den nu inledda lärarstrejken är den tredje i Norge på tio år. Skolvärlden rapporterade om strejken 2014 och även den inställda strejken 2019. Samtidigt har svenska lärare inte strejkat sedan protesterna mot kommunaliseringen 1989. Åsa Fahlén på Lärarnas Riksförbund menar att skillnaden till stor del beror på att de norska och svenska systemen både för lönesättning och var förhandlingsrätten ligger skiljer sig åt.

– Även om vi är väldigt lika i de nordiska länderna på många sätt, så har vi skillnader i arbetsmarknaden Det hör till vanligheten att strejka i Norge. Man får också titta på om de har fått någon utdelning för sitt strejkande, säger hon.

Är inte strejkvapnet det starkaste fackföreningsrörelsen har?

– Jo.

Borde man inte skramla med det ibland?

– Jo. Men man ska veta varför man gör det och när man gör det, säger Åsa Fahlén.

Hon säger också att det är något som förbereds inför varje avtalsrörelse. Det finns alltid en strejkgeneral utsedd i förväg om det skulle bli aktuellt.

– Det är inte bara ett vapen som ligger och dammar på vinden. Men om man ska strejka ska man veta vilka krav man strejkar för, och vilken möjlighet man har att få igenom det. Jag också ett par gånger velat gå ut i strejk, men inte på de senaste avtalen. Många vill till exempel strejka för att man inte vill ha kommunerna som huvudmän. Men det kan man inte strejka för.

Tillsammans med lärarna i Norge strejkar även 1 000 personer anställda inom vården som också är organiserade i paraplyorganisationen Unio.