LR-utredningen klar: Ja till ny gemensam organisation
Nytt lärarfack
Lärarnas Riksförbunds utredning är färdig. Förslaget innebär en ny gemensam organisation med fem avdelningar under samma Saco-segel.
– LR levererar inte tillräckligt kraftigt, säger utredaren Andreas Mörck.
LÄSTIPS: LR-tungviktaren: ”Borde blivit ett förbund för länge sedan”
Sveriges förskollärare, Sveriges lärare i grundskolan, Sveriges lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, Sveriges lärare inom staten och Sveriges lärarstudenter. Tillsammans bildar de Sveriges lärare. Så ser LR-utredaren Andreas Mörcks förslag ut till en ny fackorganisation för lärare.
Sveriges lärare ska sedan ingå i Saco utbildning, tillsammans med Skolledarförbundet som ett separat förbund.
Två av tre lärare positiva
Lärarförbundet arbetar redan för en gemensam fackorganisation.
– Det nuvarande sättet att organisera den svenska lärarkåren är inte ändamålsenligt och levererar varken maximal medlemsnytta eller maximalt genomslag för våra politiska krav, har Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand sagt tidigare.
Och i en Sifo-undersökning som Läraren låtit genomföra, visade det sig också att två tredjedelar av lärarna vill se ett enda fackförbund.
LÄSTIPS: Därför vill majoriteten av lärarna se ett nytt förbund
Lärarnas Riksförbund lämnade hösten 2020 Lärarförbundet och den gemensamma utredningen om facklig organisation, med anledning av att de själva ville driva frågan. Nu är förbundets egen undersökning färdig och utredaren Andreas Mörck, kanslichef på LR, rekommenderar en federal organisation med fem olika underavdelningar.
– Medlemmarna i LR och Lärarförbundet tycker likadant om skolpolitik. När betyg ska sättas, hur man ser på statlig finansiering, hur man ser på huvudmannaskapet, hur man ser på nationella prov, professionsprogram, inställningen till bestämd undervisningstid, att man underkänner dagens lönesystem. Hade det funnits åsiktsskillnader hade det inte funnits grund, men nu finns det inga åsiktsskillnader mellan medlemmarna. Åsiktsskillnaderna finns mellan förbunden, säger Andreas Mörck.
”Frågan om skolledare känslig”
Vilka är de stora skillnaderna?
– Egentligen är medlemsviljan i LR att gymnasielärare och grundskollärare organiseras i en gruppering, förskollärare för sig och skolledare för sig. Tre fackförbund. När jag pratar med Lärarförbundet är det att alla ska med. Frågan om skolledare är känslig, säger Andras Mörck.
LÄSTIPS: Lärarförbundet tvärvänder om statlig skola
Lärarförbundet har pratat om att säga upp samverkansavtalet. Hur har det påverkat utredningen?
– Samverkansavtalet finns där, och avtal är till för att hållas, så det blir väldigt spekulativt. Jag gör en samlad bedömning. Mitt fulla fokus är finns det en medlemsvilja till en ny organisering, och hur ser den ut? Finns det en medlemsvilja har jag lagt förslag. Det handlar inte om samverkansavtal utan om man kan nå bättre resultat för LR:s medlemmar i en ny organisering, och min samlade bedömning är absolut. Kraftfullare, bättre, fokuserat.
Vad är det ni inte har levererat som enskilt förbund?
– Vi har inte lyckats skapa en fungerande lönestruktur, äldre och erfarna lärare får stå tillbaka. Vi har inte uppnått tid för för- och efterarbete. Det professionella friutrymmet är mindre idag än för 20-25 år sedan. Det är en utsatt kår som behöver tydliga långsiktiga lösningar. På det sättet behöver man samla kraften i Sveriges lärare.
Du bedömer att LR är för litet för att få igenom till exempel en bättre arbetsmiljö?
– Förbunden tappar i gemensam kraft. Vare sig LR eller Lärarförbundet kan konkurrera ut det andra förbundet och vi blir svagare om vi konkurrerar med varandra.
Hur skulle ditt upplägg påverka enskilda medlemmar?
– Den enskilda medlemmen får betala mindre i avgift och min förhoppning är att förslaget jag lägger gör att det blir mer verksamhet och kraftfullhet i det fackliga.
Vilka risker ser du för enskilda medlemmar?
– Allt handlar om hur saker genomförs, och jag kan ta gift på att inget i den här organisationsutredningen följs till punkt och pricka. Risker som jag ser är att man inte respekterar kulturskillnader, inte låter olika yrkesgrupper behålla särart och identitet, att man försöker skapa något utan att utgå från medlemsviljan. Om man inte utgår från medlemsviljan och inte respekterar olikheterna, då blir den enskilda medlemmen lidande.
Vilka kulturskillnader har du sett?
– Jag upplever att det är väldigt stora kulturskillnader, allt ifrån hur olika kanslier organiseras, hur man närmar sig beslut, hur man förhåller sig till det fackliga uppdraget. Kulturskillnaderna får inte plockas bort, de måste respekteras.
Så satsar utredaren
Vågar du tippa på utfallet?
– Det som är viktigt är att vara ödmjuk. Jag upplever att det kan vara frostigt mellan LR och Lärarförbundet. Men med tillit finns det goda förutsättningar.
Du är kanslichef på LR, och utredare. Hur har det påverkat utredningen?
– Det är viktigt att kunna ha två hattar på sig och inte favorisera grupper. Jag föreslår saker som jag vet inte är första prioritet i mitt eget förbund. Nu är det upp till varje förbund att avgöra om det är för stora eftergifter. Men man behöver göra eftergifter för att etablera Sveriges lärare.
Vad händer nu?
– Jag överlämnar utredningen till LR:s förbundsstyrelse. Jag hoppas att de beaktar mina förslag. Nästa steg är att bjuda in Lärarförbundet och Skolledarförbundet till en diskussion om förutsättningarna. Finns det förutsättningar har jag förslag på hur vi går vidare, finns det inte det så rekommenderar jag att man avbryter processen.
Andreas Mörck föreslår att den nya organisationen sjösätts i januari 2023.
LÄS ÄVEN