Lärarnas vädjan till riksdagen: ”Säg ja!”

LÄS ÄVEN: Utredare: Ändra skolvalet och skolpengsystemet

Debatten om friskolornas köer drar ut på tiden, och riksdagen har flyttat omröstningen till torsdagen eftersom frågan måste debatteras klart innan votering.

Frågan är i princip avgjord eftersom det saknas majoritet i utbildningsutskottet för att korta kömöjligheten.

Bakgrunden är den växande segregationen i svensk skola, något som bland annat OECD och utbildningsdirektören Andreas Schleicher kritiserat.

En faktor bakom segregationen, som Björn Åstrand pekat på i sin utredning, är friskolornas köer. Han menar att familjer med stark socioekonomisk bakgrund och studievana har ett försprång som andra familjer, till exempel nyanlända eller nyinflyttade, saknar.

Förslagen som riskerar falla

Regeringen vill därför korta kötiden, något som dock saknar stöd i riksdagen.

Men hos lärarfacken är åsikterna tydliga.

”Vi är förvånade över att trots mängden förklarande texter som skrivits om de felaktiga argument som används som motivation för att rösta nej har flera partier uppenbarligen inte lyssnat och förstått”, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en debattartikel i Altinget, och fortsätter:

”Vi håller med om att det är viktigt att det finns rimliga och förutsägbara kriterier, men kötid är inte det. Att flera föreslår en tidsgräns för när man tidigast ska få ställa sig i kö till en skola innebär att de erkänner problematiken med kötid. Men förslaget om en tidsgräns löser inte dessa problem och skulle även skapa nya problem”.

På DN debatt menar Tommy Andersson, Dany Kessel och Elisabet Onne att det snarare är läge för regeringen att tänka om och utveckla sitt förslag.
Samtliga tre är nationalekonomer och skolvalsforskare, och tillsammans med masterstudenten Nils Lager är de delägare i företaget Mitt Skolval, en tjänst för både kommuner och friskolor.

Forskarnas skolvalsförslag

De fyra nationalekonomerna vill hellre modernisera lagen om närhetsprincip, så att kommunerna kan garantera en skolplats nära hemmet, samordna skolvalet så att elever söker friskolor och kommunala skolor i samma system och reglera placeringsmetoden så att skolplacering sker enligt en specifik metod som tar hänsyn till vårdnadshavares önskningar och skolornas antagningsregler (så kallad uppskjuten antagning).

Förslag som enligt dem eliminerar köproblemet.

– Från Friskolornas riksförbunds sida har vi under flera år ansett att förslaget om samordnat skolval är intressant då det ger möjligheter för skolhuvudmännen att samverka, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i ett pressmeddelande.

Men de två lärarfacken vill bredda diskussionen:

”Det finns flera andra viktiga reformer som också behöver göras för att uppnå större likvärdighet i svensk skola. Finansieringen måste säkerställas, styrningen måste bli bättre och lärares villkor måste förbättras. Att Sverige får en mer likvärdig skola som kompenserar för elevernas olika bakgrund är en ödesfråga för vårt land. Nu krävs det mod och ansvarstagande för att kunna göra de genomgripande reformer som krävs. För det brådskar! Alla elever oavsett bakgrund har rätt till en likvärdig utbildning.”

LÄS ÄVEN: 

Kvalitetsskillnaderna ökar i svensk skola, visar ny forskning