Åsa Fahlén om skiftet till Sveriges Lärare: ”Handlar om medlemmarna”

När klockan slår tolv på nyårs­afton är det inte bara ett år som går över i ett annat. Det skrivs samtidigt lärarfacklig historia då Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upphör, och det nya gemensamma Sveriges Lärare uppstår.

'Vägen dit har stundtals varit en kamp för många medlemmar, ombud och förtroendevalda som länge burit Lärarnas Riksförbund nära hjärtat. Det gäller inte minst förbundsordförande Åsa Fahlén, som först inte alls tilltalades av idén. Men när hon insåg att den kampen till stor del handlade om en dragkamp mellan förnuft och känsla blev det tydligt att steget behövde tas.

Tonar ner förändringen

Nu, efter att hon enligt egen utsago tvingats ägna alldeles för mycket tid åt den förändringsprocessen, vill hon samtidigt tona ner hur stor förändringen är i praktiken.

Hon tänker tillbaka till 1997 då hon gick på lärarhögskolan i Malmö, blev medlem i Lärarnas Riksförbund, och på hösten började arbeta på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.

– Jag ville bli lärare, och jag trivdes jättebra som det. Men så upptäckte jag saker och ting när det gällde lärarnas villkor som jag ville förändra, och det är fortfarande vad det handlar om: medlemmarnas vardag där ute. Det är fortfarande relevant att engagera sig och att lyfta frågor. Vi har massvis med kapabla medlemmar där ute. De behöver bara rätt förutsättningar för att kunna göra sitt viktiga jobb. Det spelar kanske inte någon roll vad förbundet heter, det är vilka frågor vi driver, säger hon.

Tre gånger fler medlemmar

När Sveriges Lärare formellt tar vid den 1 januari 2023 är det dock mer än bara namnet som förändras. Den kanske mest uppenbara skillnaden är att Lärarnas Riksförbund har cirka 90 000 medlemmar medan Sveriges Lärare kommer att ha 320 000. För att inte olika medlemsgruppers särart ska gå förlorad i det nya stora krävs en annan förändring: en uppdelning av medlemmarna i olika kategorier, eller skolformsföreningar.

– Skolformsföreningarna ska låta oss driva olika medlemsgruppers specifika frågor på ett tydligare sätt än tidigare. Jag hoppas att det gör oss vassare, men det kommer samtidigt öppna upp för att det kommer att tyckas olika saker inom förbundet.

– Utmaningen med att leda det nya förbundet blir att inte ställa olika grupper mot varandra, utan rikta kraften och kraven mot arbetsgivaren, inte internt. Lyckas vi med det kommer vi att bli starkare än i dag, säger Åsa Fahlén.

Synas mindre under våren

De två personer som ytterst kommer att ansvara för det ledarskapet är Åsa Fahlén själv och Johanna Jaara Åstrand, i dag förbundsordförande för Lärarförbundet. De kommer båda att vara ordförande i det nya förbundet fram till den första kongressen i maj 2024, och delar upp ledarskapet i varsin period.

Johanna Jaara Åstrand har redan inlett sin period som aktiv ordförande under övergångsperioden och är därför den som synts mest i medierna under hösten.

– Medlemmarna kommer att se ännu mindre av mig under våren. Det är en utmaning för mig som är van att ta lead i saker och ting att i stället ligga lite lågt, att delvis ta en annan roll. Men till sommaren byter vi och då är det jag som leder arbetet fram till vår ordinarie kongress 2024, säger Åsa Fahlén.