Våldsforskaren: ”Därför smittar inte skolattackerna”
Extremism Den misstänkte gärningsmannen i Kristianstad och gärningsmannen bakom skolattacken i Eslöv känner varandra. Men kriminologen Sven Granath är inte orolig för att fler attacker just nu ska följa efter dessa två.
LÄSTIPS: Terrorforskaren: ”Det fanns massa signaler”
De två tonåringarna har båda varit fascinerade av skolattacker. Den ena är dömd till ungdomsvård för mordförsök på en skola i Eslöv i augusti 2021, den andra är anhållen misstänkt för samma brott efter skolattacken i Kristianstad i måndags.
Båda slog till första dagen på terminen. Även om skolattacker är oerhört ovanligt har det på kort tid skett två i Sverige, och de har kopplingar till varandra.
– De kan ha inspirerat varandra. Det finns alltid en inspirationsfaktor i de här händelserna och risken är att personer med problemprofil ser att de kan rättfärdiga sina egna idéer. Men den risken är inte större nu, inspirationen hämtar man från ganska lång tid tillbaka. Så man ska inte se det som att det blir epidemiologiskt, säger Sven Granath, kriminolog som bland annat forskat kring grovt våld i skolan.
Våldsbrotten som drabbar skolan
Sven Granath delar in grova våldsbrott i skolan i tre kategorier.
Attacker mot skolan som institution och kollektiv, till exempel attacken mot Kronan i Trollhättan, där en maskerad person dödade tre personer innan han själv sköts till döds av polisen.
LÄSTIPS:
Rektorn fem år efter Kronan-attacken: ”Läroplanen handbok i integration”
– Det är personer som är enstöriga och som har lite böjelser för våldsam politisk extremism, lite vapenfixerade. Oftast inte så socialt populära. De är introverta och deltar inte i missbrukssammanhang eller kriminalitet. Det är därför det ofta händer på medelklasskolor, något man sett i USA, säger Sven Granath.
Bland gärningsmännen finns en överrepresentation av autismdiagnoser.
Den andra kategorin av attacker utförs av gärningsmän som upplever sig utsatta eller kränkta av en person eller lärare. Här finns ett exempel från Enskede gård utanför Stockholm, där en elev på en gymnasieskola högg ner en annan elev eftersom han känt sig hotad och provocerad.
– Det rör sig om personer med allmän aggressionsproblematik och som upplever sig mobbade av en specifik person. Attacken är inte riktad mot själva skolan även om det har koppling dit. Det kan finnas ett samband med livsstilskriminalitet och droganvändning, men det är inte nödvändigt, säger han.
Men även här finns en överrepresentation av Asperger och ADHD, enligt Sven Granath. Något som både amerikansk och svensk forskning visar:
– Det finns en generell överrisk för våld, vilket forskning visat ganska tydligt, men det är viktigt att betona att det är i en kombination med andra riskfaktorer och den omgivande sociala miljön. Om du har tillgång till vapen. Om du har genomgått en stor kris. Brist på framgång på olika områden. Det finns säkert personer som gjort sådant och som inte har Asperger, säger Sven Granath.
Den tredje kategorin av grova våldsbrott i skolmiljö handlar om när gängkriminaliteten flyttar in på skolan, eftersom offret råkar befinna sig där. Till exempel mordet på en gymnasieskola i Bromma 2001.
– Det har ganska lite att göra med själva skolan. Oftast är det personer som håller på med droger och är tongivande i kriminalitet i sin åldersgrupp lokalt. Både offren och gärningsmännen har mycket kriminella kontakter, säger Sven Granath.
Trots olikheterna mellan svensk och amerikansk skola anser han att det går att lita på amerikanska erfarenheter och amerikansk forskning.
– Jag tror att man kan applicera mycket på Sverige. Vi har inte samma krigsromantik som i USA eller Finland, där det också skett stora skolskjutningar. Det är länder som varit i krig och har en moralisk uppbackning i att ta till vapen. Men i övrigt är det ganska lika, det är samma personer som är förövare, säger Sven Granath.
Så påverkar nätet
I fallet med Eslövs-attacken har internet fått stor uppmärksamhet.
Den femtonårige gärningsmannen deltog i chatforum om skolskjutningar och hotade en skola i Australien. Men sociala medier i sig driver inte skolattacker, enligt Sven Granath.
– Fenomenet har funnits innan internet. Columbine High (amerikansk skolattack 1999) skedde innan stora, etablerade chattformum nätet. Breiviks (attentatsman på norska Utøya 2011) psykiska problem fanns ändå. Det som gjorde internet viktigt i det fallet var planering och att tillverka bomber och skaffa vapen, säger Sven Granath.
Den stora gåtan är snarare varför en grupp aldrig blivit gärningsmän. Flickor.
– Forskning och statistik visar tydligt att det är så, men ingen kan helt förklara varför. Sen finns det teorier och diskussioner som går åt olika håll. En del pratar biologi, andra menar att vi blir uppfostrade olika, andra tar upp maktförhållanden och olika tillgång till skyddsfaktorer. Allt har en poäng, säger Sven Granath.
Den misstänkte gärningsmannen i Kristianstad sitter anhållen i väntan på åklagarens beslut om häktning.
LÄS ÄVEN:
Linton: Extremistiskt våld i skolan ingen tillfällighet
