Konflikten riskerar spridas till skolan: ”Kommer bli värre”

LÄS ÄVEN: Linnea Lindquist: ”Vi har misslyckats hålla antisemitismen borta från skolorna”

Björn Westerström har varit lärare i många år, men nu arbetar han med skolutveckling i Malmö stad med just antisemitism i fokus, berättar hur man som lärare kan hantera svåra situationer.

– Efter Hamas angrepp lade vi direkt upp material för lärare om konflikten och skrev även en sorts sammanfattning av vad man ska tänka på, som också skickades ut till rektorer. Och det har varit tusentals läsningar av dessa texter, berättar han.

Så kan lärare förbereda sig

Det har kommit uppgifter om att judiska elever i Malmö farit illa, och samtidigt påpekar Björn Westerström att det kommer att förvärras när Israels motoffensiv växer.

– Nu har vi sett glädjeuttryck över attacken, när det byts ut till ilska och sorg kommer det att bli värre.

Hur ska man som lärare förbereda sig för att konflikten kommer att ta sig uttryck i form av elever som uttrycker sig oacceptabelt eller kränker andra?

– Det första och viktigaste är att se om någon har drabbats av det kränkande uttalandet. Att visa solidaritet och visa att personen inte är ensam. Sedan ska man bryta situationen, säga ”Det ni säger är fel, vi pratar om det senare.” För det ska hanteras i relationen mellan lärare och elev, inte i relationen med lärare och klass.

Inte låta sig provoceras

Björn Westerström varnar för att låta sig provoceras alltför mycket och till exempel kasta ut eleven som gått över gränsen ur klassrummet. Man ska heller inte tänka att man ska vinna en argumentation mot en elev som lyfter en antisemitisk konspirationsteori, utan även där säga att man kan lyssna senare, efter lektionens slut.

Han lyfter också vikten av att förbereda sig, i synnerhet lärare i exempelvis samhällsämnena som ska undervisa om konflikten.

– Det är bra att reflektera över sina egna triggerpunkter, så man inte agerar i affekt.

Bygger på multiperspektivitet

Han påpekar samtidigt att det kanske ändå är lite lättare för de lärare som ska arbeta med ämnet i klassrummet, där är förberedelserna naturligare. Det är svårare för en idrottslärare eller fritidspedagog som plötsligt behöver hantera ett kränkande uttalande.

Det material som Malmö stad tagit fram för undervisning om Israel- och Palestinakonflikten bygger på multiperspektivitet. Att lyfta olika berättelser från olika perspektiv och se att de kan vara sanna samtidigt, trots att det inte går att forma dem till en gemensam berättelse. Björn Westerström vill också slå ett slag för empatisk nyfikenhet.

­– Att söka svar tillsammans, inte positionera sig. Men det är ett långsiktigt arbete, det sker inte spontant.

Kan ändra uppfattning

Problemen med antisemitism och andra fördomar kan ibland upplevas som hopplösa. Men Björn Westerström vet att elever med väldigt starka åsikter faktiskt kan ändra sig.

– Absolut! Jag vet till exempel en situation där en kurdisk tjej uttryckte sig kränkande mot en judisk tjej. Men sedan kunde de se att de satt i samma båt och det slutade med att de höll ett föredrag tillsammans om minoriteter. Det var väldigt fint.

Under Bokmässan deltog Björn Westerström i ett Sveriges Lärare-seminarium om att undervisa om Förintelsen.

LÄS MER:

Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig

De får Hédi Frieds lärarstipendium

Debatt: Antisemitismen får inte ignoreras

Han tar strid mot antisemitismen i Malmös skolor