”Matematik är inte svenska skolans bästa gren”
Timss
Det blev ett oförändrat resultat för de svenska eleverna i den globala kunskapsmätningen Timss 2019. Sverige fick i stort sett samma poäng i matematik och naturvetenskap som vid det positiva trendbrottet 2015.
– Matematik är inte svenska skolans bästa gren, säger en något besviken Peter Fredriksson.
TT har tagit del av den internationella Timss-rapporten, en sifferspäckad sak på drygt 600 sidor, som nu offentliggjorts. Den visar att de svenska eleverna ligger kvar på samma nivå som i Timss 2015.
Såväl fjärde- som åttondeklassarna presterar ett par poäng bättre i matematik jämfört med 2015. I naturvetenskap blev det i stället tre respektive en poäng sämre. Men samtliga förändringar är så små att de ligger inom felmarginalen.
"Bra resultat"
– Jag skulle säga att det är ett bra resultat. Självklart vill man alltid se förbättringar, men jag tycker att man kan vara nöjd med ett oförändrat resultat efter en förbättring, säger Dirk Hastedt, chef för den Timss-ansvariga forskningsorganisationen IEA.
När IEA-chefen säger att det finns anledning att vara nöjd syftar han på det positiva trendbrott åttondeklassarna gjorde i både matematik och naturvetenskap 2015. De svenska fjärdeklassarna har inte varit med lika länge, men för dem har resultaten bit för bit förbättrats.
Dirk Hastedt pekar också på ett annat svenskt resultat i Timss 2019 som han tycker är “utmärkt”, nämligen en ökande andel som presterar på avancerad nivå i matematik. Andelarna är nu 8 procent av fjärdeklassarna och 5 procent av åttondeklassarna.
I naturvetenskap presterar oförändrat 11 procent av fjärdeklassarna på avancerad nivå, vilket är en hög andel internationellt sett. Bland åttondeklassarna har motsvarande andel ökat till 13 procent, men där har samtidigt andelen som presterar på eller under elementär nivå också ökat.
Singapore igen
Globalt har mer än en halv miljon elever (580 000) i 64 länder/regioner deltagit i Timss 2019.
Inte alls oväntat har Singapore överlägset bäst resultat, med de högsta poängen i samtliga fyra tester – precis som 2015. Bland de allra bästa återfinns också Taiwan, Sydkorea och Japan som hörde till toppskiktet även 2015.
Dirk Hastedt konstaterar att det finns ett starkt fokus på goda studieresultat – och ofta stark press på eleverna – i dessa länder. När han besökte skolor i Singapore såg han att topprestationer till och med syntes på klädseln.
– Den bästa klassen i varje årskull hade en avvikande färg på sina skolskjortor, för att stila. Så om resten av eleverna hade gula skjortor hade de blå, för att signalera att de presterat bäst. På en annan skola berättade lärarna att de hade minst 200 timmar vidareutbildning årligen. Fortbildning är mycket starkt betonat, säger Dirk Hastedt.