Professorn om resultatet: ”Bättre under tidiga skolår”

Elever i både årskurs 4 och 8 höjer resultaten i Timss 2023.

– Det går aldrig att säga vad det beror på i detalj. Vi verkar göra bättre saker i de tidiga skolåren, säger Ola Helenius.

Han är professor i matematisk didaktik vid Göteborgs universitet och en av experterna i läroplansutredningen.

”Fler försöker göra något”

– Min känsla är att lärare, skolledare och skolutvecklare har en större handlingsberedskap. Fler försöker göra något – och sådant spelar roll, säger Ola Helenius.

Men allt är inte frid och fröjd.

– Fortfarande är det 30 procent som presterar på väldigt låga nivåer, säger han.

Resultat från andra mätningar ger också en skuggkantad lägesbild.

• 15 600 elever lämnade årskurs 9 med underkänt i matematik 2024. Andelen är högst sedan bokstavsbetygen infördes.
• För första gången på minst tio år har flickor lägre betygspoäng än pojkar, och på tre år har andelen flickor med F i matte i årskurs 9 ökat från 8,3 till 11,7.
• 27 procent av eleverna presterar under lägstanivån i Pisa – den som OECD anser vara miniminivå för att kunna ta till sig kommande undervisning.
• I de nationella proven i årskurs 9 underkändes 15 procent av eleverna.

Uppsortering mellan skolor

I klassrummen märks att mattelärare fått väldigt olika villkor.

– Många lärare har många elever med socioekonomiska utmaningar, vi har fått en uppsortering mellan skolor, säger han.

Ola Helenius har tidigare kritiserat bristande progression: Läromedlen spänner över ett stadium i taget, i stället för hela grundskolan.

– Som många andra länder med välutvecklade skolsystem presterar svenska elever bäst i årskurs fyra. Men det vi gör idag räcker inte riktigt för vad som krävs i årskurs åtta – och vi är fortfarande långt ifrån de svenska resultaten från 1995 och långt ifrån de bästa länderna, säger Ola Helenius.

LÄS ÄVEN:

Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever

Trots glädjesiffrorna: ”Elever har svårt med bråk”