Lärarens ris och ros efter förslagen om anpassningar
Fredrik Sandström, lärare och krönikör i Vi Lärare, kommenterar utredningen om elevhälsa som nyligen lämnades över till regeringen.
Elevhälsa
En charad, ett svek och inhumant.
Läraren och krönikören Fredrik Sandström har varit en frän kritiker av dagens system med extra anpassningar för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.
Han är positiv till de föreslagna förändringarna – men ser ett kvardröjande mörkt moln: Anpassad undervisning.
När delbetänkandet om elevhälsans framtid lämnades över till regeringen togs de flesta av de åtta förslagen emot positivt av Sveriges Lärare. En av de starkaste kritikerna av det rådande systemet, läraren och krönikören Fredrik Sandströms åsikter saknades.
Fredrik Sandström har i flera år pekat på vad han anser vara en orimlig individualisering av undervisningen och särskilda anpassningar som stjälper mer än de hjälper. Ord som charad, svek och inhumant förekommer i Fredriks Sandströms beskrivningar, som han upprepat under flera år, bland annat i Vi Lärare.
Håller med om ”ett svek”
Vad tycker du om utredningens förslag?
– Utredningen har identifierat skolans brister i arbetet med elever i behov särskilt stöd. De har verkligen lyssnat på elever och lärare och tittat på skolmyndigheternas tydliga statistik. Svensk skola har under lång tid gett den mest sårbara elevgruppen alldeles för lite stöd, alldeles för sent.
– Det har varit ett svek, säger Lotta Edholm. Jag håller med. Utredningen betonar vikten av tidiga insatser av kunniga speciallärare och lärare.
Vad säger du om utredarnas syn på extra anpassningar?
– Ungefär det som jag har sagt många gånger. Att extra anpassningar har lett till nivåsänkningar och exkludering. Lärare lämnas ensamma att hantera svåra problem och elever får inte det stöd de har rätt till.
– Det är särskilt glädjande att höra utredare Åsa Lundkvist ord om lärarens administrativa börda: Det är omöjligt för läraren att anpassa undervisningen utifrån alla elevers behov.
”Det här gör mig lite orolig”
Vilka delar av förslagen är du positiv till och varför?
– Att garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas, liksom de nationella proven i årskurs 3. De har inte varit tillräckligt träffsäkra och tagit mycket tid i anspråk. I flera rapporter har dessutom den låga kravbilden ifrågasatts. Det finns ett stort behov av standardiserade tester. Men det räcker ju inte bara med tester. Duktiga lärare måste få bra förutsättningar att planera och genomföra både undervisning och stödinsatser för att det ska leda till att fler elever lär sig.
Något du är tveksam till?
– I delarna om ”ledning och stimulans” pratar utredaren ändå om att läraren ska anpassa undervisningen på olika sätt och förbereda de elever som har behov av extra genomgångar inför lektionen. När då? undrar jag.
– Det här gör mig lite orolig både för eleverna och lärarna. Är detta ett sätt att ta bort extra anpassningar enbart på papperet? Sådana där svepande formuleringar omvandlas snabbt till vedertagna sanningar i skolans värld.
Stor tilltro till dokumentation
Kommer förslagen att leda till ökad tilltro för lärarnas kunnande?
– Arbetsgången, eller snarare administrationen, när en lärare flaggar för att en elev har behov av särskilt stöd. Det ska kartläggas och utredas, i samråd med rektor, speciallärare eller specialpedagog.
– Tilltron till dokumentation är väldigt stor i skolan. Tilltron till elever och lärare är inte lika stor. Jag brukar tänka ungefär så här: Ska vi skriva om det vi borde göra eller göra det vi borde?
Något annat som du vill lyfta från utredningen?
– Jag anser att läraren som leder sin klass framåt i gemensamma steg är både en stor och outnyttjad resurs i skolan. Därför blev jag extra glad när jag läste: ”En överdriven individualisering i en kollektiv verksamhet kan leda till att undervisningen som helhet försämras.”
LÄS MER:
Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet
Läraren om extra anpassningar: ”Ett svek”
