”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

Perfektionism är tron att ett resultat som inte är helt perfekt är oacceptabelt. Kring självkänsla och perfektionism forskar Irena Makower.  Hon är docent i psykologi, psykoterapeut och föreläsare, med fokus på ungdomar och unga vuxna. Hon möter ett ökande antal unga med problem med självkänslan och perfektionism.

– Problem uppstår när ungdomar på grund av rädsla tappar greppet och inte bottnar i vilka de är och vad de vill med sina liv. Detta försvårar för dem att bli vuxna, säger Irena Makower.

Hon har skrivit flera böcker i ämnet och i höst kommer hon med en ny som handlar om autenticitet, vilket enkelt uttryckt grundar sig i självkännedom och att vara trogen sig själv.

Vilka varningstecken kan man hålla utkik efter i klassrummet?

– Det handlar alltid om ångestbenägenhet. Ångest och oro. Unga är så rädda för att misslyckas och de är rädda för framtiden, och det sistnämnda på grund av att de just känner att de kan misslyckas.

”Problem uppstår när unga på grund av rädsla tappar greppet och inte bottnar i vem de är och vad de vill med sitt liv.”<br />

Cirka 30 procent av alla ungdomar bedöms i dag, inom den psykologiska forskningen, vara stressade och oroliga för framtiden. Många av dem lider av sjuklig perfektionism som skapar svårigheter i vardagslivet och i arbetet. Perfektionister döljer problemen och har svårt att be om hjälp eftersom de ser just detta som ett tecken på svaghet och ett misslyckande, som de skulle skämmas för.

Irena Makower tror på att använda kortare och brett inriktade psykologiska interventioner i skolan för att förebygga problem och hjälpa dessa unga. En utmaning är att i början av puberteten upplever nästan alla, även de starkaste flickorna, en dipp i självkänslan.

– De som har drag av duktig flicka med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta och de blir inte särskilt populära. De är mycket kritiska mot sig själva, ofta också mot andra och upplever att andra har höga krav på dem. De har också en benägenhet till att stressa upp sig.

Mycket tyder på att det bästa är att möta hela klassen samtidigt genom att skapa ett samtal i klassrummet att också återkomma till. Det visade sig redan för över tio år sedan i ett grupprojekt, där bland andra Irena Makower deltog. Titeln på studien är ”Mindre stress i gymnasieskolan – ett interventionsprojekt i samarbete med Stressforskningsinstitutet” som genomfördes 2010, där 304 elever i gymnasieskolan deltog. Det blev nio gruppträffar med de mest stressade ungdomarna, som leddes av två KBT-terapeuter. KBT står för Kognitiv Beteendeterapi.

Dessa tillfällen startade med stresshanteringstekniker och analys av vilka situationer som utlöste prestationsstressen. För eleverna bottnade mycket i rädslan för att misslyckas med prestationer. Många av dem sköt upp läxläsningen på grund av rädslan att misslyckas, vilket är ett vanligt förekommande beteende bland perfektionister. Ungdomarna lärde sig att hantera tiden genom att planera bättre. De fick också hjälp att handskas med sin självkritik och att se misslyckanden som en möjlighet till självutveckling.

En del av arbetet i projektet handlade om identitetsstärkande självkännedomsövningar som hjälpte ungdomarna att förstå sina styrkor och svagheter och vilka inre motiv de hade som en motvikt till prestationer.

Till slut fick eleverna formulera sina livsplaner tio år framåt utifrån sina inre värderingar och styrkor. Med ett nytt perspektiv kunde de lättare skilja på till exempel att vara lyckad och att vara lycklig. De insåg också fördelar med ett långsammare livstempo: ”You speed by slowing down”.

Efteråt noterades en signifikant minskning av stress och depressionssymtom och ökning av självkänslan.

---

LÄSTIPS Psykologens tips – så minskar du perfektionismen och ökar självkänslan

Irena Makower har en rad konkreta tips kan hjälpa dig att stötta dina elever på vägen från den dåliga perfektionismen mot ökad självkännedom. Bäst är att starta vid terminsstarten efter sommarlovet, och allra helst under första terminen i årskurs 7 och sedan två gånger per termin. Du kan börja med att diskutera med eleverna om skillnaderna mellan yttre och inre värderingar.

Yttre värderingar kan vara framgång i skolan, attraktivt utseende, att vara rik och att vara berömd. Dessa bekräftas utifrån. Inre värderingar kan vara att man vill utvecklas, älskar musik, är nyfiken, uppskattar nära och djupa relationer eller socialt engagemang.

– När eleverna i vår undersökning fick avsluta meningen ”Jag är livrädd för att...” var det vanligaste svaret att de var livrädda för att misslyckas. För eleverna i studien handlar detta om en slags social död, besläktad med verklig död. Om du inte lyckas dör du ...

Utvecklingen mot mer perfektionistiska krav ökar i hela västvärlden. Det beror på en kombination av samhällsförändringar och socialkulturella faktorer, menar Irena Makower.

– Narcissismen har ökat liksom perfektionism, stress och identitetslöshet. De drabbade är inte psykotiska eller sjuka i någon allvarlig fysisk mening men växer upp i ett individualistiskt, meritokratiskt samhälle med många valmöjligheter och stort personligt ansvar.

Hon sammanfattar det som att vi har skapat ett slags mantra, "Du blir vad du förtjänar".

– Sverige utmärker sig bland alla länder i världen med starka sekulära och självförverkligande värderingar. Vi värderar lycka, frihet och oberoende högt men konsekvensen blir att varje valmöjlighet blir som en plåga för unga människor eftersom misslyckande uppfattas som ens eget fel.

Unga hon möter är väldigt bekymrade, de vill att allt ska vara perfekt och hon berättar till exempel om en ung man som ägnade ett år åt att välja konstgjort gräs till sin balkong. Det skulle bli helt rätt.

– Följden blir också att valet av partner blir en nästan omöjlig utmaning, den måste också vara perfekt, precis som allt annat man skaffar, säger hon.

Vår tid gör det inte lättare för unga att hitta sig själva. Ett intressant sätt att testa sin identitet, som utvecklades i forskningssyfte, var en plattform på nätet där ungdomar anonymt kunde testa sin identitet och utveckla den och där utseendet inte spelade någon roll.

– Det kan vara ett tryggt sätt att bygga sin identitet på, du är anonym och kan våga vara autentisk utan att behöva vara rädd, säger Irena Makower.

”Ge eleven ett ­alternativ: att plugga inför provet utifrån tanken att provet är ett sätt att lära sig mer, nytt och på djupet.”

Autenticitet är ett ganska nytt begrepp inom psykologin. Det handlar om att vara trogen sig själv i handling, att våga kommunicera ärligt med andra och att ha självkännedom.

Motsatsen är självalienering, när man visar en falsk fasad utåt och är en främling för sig själv.

Makower skriver i sin nya bok om båda begreppen. Ett steg mot ökad autenticitet för individen kan vara att identifiera sina egna minnen av autenticitet.

– En enkel övning är att tänka på en situation när du kände dig autentisk, mest som dig själv. Det kan bli en aha-upplevelse. Det kan vara en situation där personen handlat helt i linje med sina värderingar, stått emot yttre press, eller hade ett ärligt samtal med en vän. Eller hjälpte eller tog hand om andra, eller var totalt närvarande i sin kropp och omgivningen under en löprunda.

Utifrån diskussioner av de slag som nu nämnts kan du i klassrummet till och med lära dina elever att närma sig ett prov på ett annat sätt:

– För elever som är duktiga är det viktigt att prestera, att betygen är ett mål i sig och att man inte får göra fel. Men en lärare kan ge en elev ett alternativ; att plugga inför provet utifrån tanken att provet är ett sätt att lära sig mer, nytt och på djupet, eller stilla sin egen nyfikenhet och prova att se provet på ett annat sätt än bara att få högsta betyg för annars är man misslyckad, säger Irena Makower.