Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever
Högstadieläraren Björn Ericsson spindeln i nätet gällande särskilt begåvade elever på Björkhöjdskolan i Borås.
Elevhälsa
Det finns inga färdiga lösningar för lärare att fånga upp och göra skolan meningsfull för särskilt begåvade elever.
I stället ska det till fingertoppskänsla och att reflektera över vad man sätter i händerna på sina elever, menar högstadieläraren Björn Ericsson.
För att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i deras skolgång handlar det från lärarnas perspektiv som så ofta om att få tid och möjlighet att utföra det jobb som krävs. Det har Björn Ericsson, högstadielärare på Björkhöjdskolan 7–9 i Borås, fått.
Efter att ha lett ett 1,5 år långt utvecklingsarbete på sin skola är både ledning och övrig personal nu helt med på noterna kring vad som krävs.
– Man kommer inte så långt med att vara en ensam pedagog som vurmar för den här gruppen. Det är alltid olika hur långt det går att driva något och i vilken utsträckning man kan få kollegorna ombord, men här har vi fått till det bra och det finns ett stort engagemang, säger Björn Ericsson.
Risk för elitism
Han menar att det alltid finns en risk att elitismfrågan dyker upp när man pratar om det här ämnet. Men att det gäller individens välbefinnande och att skolan ska vara meningsfull för alla.
– Från början handlade det om att bredda kunskapen hos personalen. Vad det innebär att vara särskilt begåvad. Sedan gäller det att börja kalibrera sin syn: Vad är det vi söker? Det är en hel process som ganska mycket liknar särskilt stöd-processen, säger han.
Det handlar inte heller om att leta efter elever att stämpla med ett begrepp, utan att se dem som behöver mer innan de hinner slockna eller blir hemmasittare.
– Elevernas skolsituation ser väldigt olika ut och som alltid när det är något som bryter normen är det individuella lösningar som gäller. Det går inte att hitta lösningarna i en broschyr, det som behövs är fingertoppskänsla och den utvecklas allt eftersom man försöker, säger han.
Skillnad på ”veta” och ”göra”
Det är en sak att veta och en sak att göra förklarar Björn Ericsson. Det måste till arbete i praktiken.
– Sedan gäller det att inte fastna i tanken kring att man som lärare måste ha en massa individuell planering. Så behöver det inte vara. Det går exempelvis att dela ut uppgifter som är mer öppna där eleverna kan arbeta utifrån sina olika kunskapsnivåer. Det gäller helt enkelt att reflektera över vad det är man sätter i händerna på eleverna, säger han.
Björn Ericsson har tagit på sig rollen att vara spindeln i nätet gällande särskilt begåvade elever på hans skola. När någon i personalen upptäckt någon som behöver stöd gör han en kartläggning över det unika fallet i samtal med elev och vårdnadshavare.
– Det kan vara både större och mindre saker som får dem att hitta rätt igen – så att de känner att skolan kan vara en plats även för dem.
Krävs fexibilitet
Men det handlar inte bara om att han getts utrymmet till det här arbetet. Det kräver också en hel del flexibilitet från skolans sida.
– Det kan ställa många schemalösningar på ända och inbegriper ofta administrativa förändringar när jag kommer med mina abrovinker för att få de här eleverna att fungera och må bra i skolan, säger Björn Ericsson.
LÄS MER:
Tioårige Vincent går redan på högstadiet: ”Roligare nu”
”Särskilt begåvade elever behöver också stöd”
Satsning för särskilt begåvade elever – så gick det sen
Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever
Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus
”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”