Elevhälsan kraftigt underbemannad – får kritik: ”Gränsar till parodi”

I skollagen står det att det ska finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och kurator i skolan. Men vad ”tillgång till” egentligen betyder finns det inga riktlinjer för. Det finns heller ingen samlad statistik över bemanningen eftersom skolorna inte behöver redovisa hur många anställda de har i elevhälsan.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har däremot personalstatistik över antalet anställda i elevhälsan. Läraren har med hjälp av den tagit fram ett genomsnitt för hur många elever som de olika yrkesgrupperna ansvarar för i den kommunala skolan. Det finns ingen tillgänglig statistik för friskolorna, som därför inte ingår i granskningen.

Psykologförbundet: Ingen likvärdighet

En skolpsykolog har hand om i genomsnitt 1 269 elever i grundskolan. Psykologförbundets riktmärke för att en skolpsykolog ska hinna med sitt uppdrag är 500 elever.

Kristina Taylor är ordförande för Psykologförbundet:

– Det är en alldeles för hög siffra. Vi vet att skillnaderna är stora mellan skolor, vilket betyder att elever på många håll inte får tillgång till den psykologresurs som de har rätt till och att det inte finns någon likvärdighet i skolan.

Men hur skolan använder psykologen är också viktigt, enligt Kristina Taylor.

– En skolpsykolog kan göra stor nytta med ett stort antal elever om den får vara med på den strategiska nivån, med det förebyggande och främjande arbetet. Det skulle vi vilja se mer av, säger hon.  

LÄS MER Elevhälsan per kommun – så stor är skillnaden

”Gränsar till en parodi”

För skolläkare ligger snittet på 9 430 elever per läkare. Det är långt över vad Skolläkarföreningen rekommenderar: max 4 000 elever. Josef Milerad är skolöverläkare, docent vid Karolinska institutet och ordförande i föreningen. Han är starkt kritisk till bemanningen på skolorna.

– Det är inte ovanligt att elever som behöver bedömning eller remiss till hälso- och sjukvården aldrig får träffa skolläkaren. De får i stället standardbedömningar, ibland rycker rektorn in och remitterar elever till BUP. En elevhälsa där läkare inte hinner träffa elever gränsar till en parodi på god hälsovård, säger Josef Milerad.

Elever med stora medicinska och psykologiska hälsoproblem riskerar att inte få rätt stöd och vård som en konsekvens, enligt Josef Milerad.

Även skolkuratorer har en stor arbetsbörda sett till antalet elever. En skolkurator har i grundskolan ansvar för i genomsnitt 427 elever. Akademikerförbundet SSR bedömer att cirka 300 elever är max för att en skolkurator ska hinna med förebyggande insatser, baserat på förbundets årliga enkät bland skolkuratorer.

För specialpedagoger är genomsnittet 233 elever per anställd. Men tidigare granskningar har visat att variationen mellan kommuner är stor.

Bodil Båvner, utredare på SKR, anser att det är svårt att ange en siffra på hur många anställda i elevhälsan det minst bör finnas i förhållande till antalet elever.

– Det beror på om du som kurator jobbar mot flera små skolor eller i en stor skola, och på vilket elevunderlag du har. Många huvudmän skulle också vilja anställa fler, men har svårt att rekrytera exempelvis psykologer och behöriga specialpedagoger.

Hon säger att vissa yrkeskategorier ändå blivit betydligt fler de senast tio åren, framför allt specialpedagoger och kuratorer.

Problemen är kända sedan länge. Både Skolinspektionen och OECD har kritiserat den bristande tillgången till elevhälsa i skolan. Regeringen tillsatte 2017 ”Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven” med uppdraget att bland annat föreslå en acceptabel lägstanivå för skolornas bemanning av elevhälsan.

Utredaren Tommy Lagergren ska även föreslå hur den kan göras obligatoriskt för skolorna att redovisa hur många anställda de har inom elevhälsan. Utredningen har förlängts flera gånger och ska redovisas 28 februari 2021.

Läs mer om granskningen här!