Här är skolan som lyckas motverka hedersförtryck

LÄS ÄVEN: TRIS: Pandemin har förvärrat hedersförtrycket

När vi träffas på skolan i Gottsunda, en av de sista skoldagarna före jul, har niorna nyligen avslutat ett tema om hedersförtryck. De har fått läsa Elaf Alis uppmärksammade bok ”Vem har sagt något om kärlek?”, om att bryta sig ur familjens förtryck. 

– Eleverna var enormt engagerade, berättar Lotta Svedberg. En elev som aldrig tidigare hade läst en hel bok förklarade att hon omedelbart skulle läsa om den. 

Det blev uppenbart att några elever kände igen sig själva i det som Elaf Ali beskriver. En kille skrev därefter en teaterpjäs som handlar om att vara på flykt där frågan om hedersförtryck berörs. ”Det blev ett sätt för honom att bearbeta sin egen roll i förtrycket”, som Lotta Svedberg uttrycker det.

Hennes beskrivning av en annan killes inre resa kan framkalla gåshud:

– I somras satt vi ute på skolgården då han berättade att det var han och hans pappa som bestämmer vem hans syster får träffa. Jag svarade att det är fel, det bestämmer hon själv. Men han vägrade ge sig.

Efter höstens lektioner, då eleverna läst boken och diskuterat hedersnormer, har eleven helt ändrat uppfattning:

– Nu har han insett vad hedersförtryck är, och säger att han aldrig ska kontrollera sin syster igen.

När Lotta Svedberg berättat för bekanta om undervisningen har de frågat hur ”hon vågar”, undrat om hon inte är ”rädd att bli kallad rasist”. 

– Det handlar inte om att kritisera kultur eller religion, det handlar om alla barns lika värde, det handlar om mänskliga rättigheter, säger hon. 

Skolans rektor Elisabeth Viksten Eriksson tillhör de rektorer i staden som tidigt insåg att mer måste göras för att stötta de barn som far illa.

Gottsundaskolan har under många år haft en löpande kontakt och idéutbyte kring frågorna med föreningen Tjejers rätt i samhället. 

– Det handlar också om killarna, de blir offer när de förväntas kontrollera sina syskon och andra flickor från den egna folkgruppen, säger Elisabeth Viksten Eriksson. 

Rektorns prioriteringar ligger helt i linje med ett av huvudbudskapen i de nyligen ändrade skrivningarna i läroplanen om hedersrelaterat våld och förtryck: stärk elevhälsan.

Fler kuratorer på plats

– Sedan i höstas har vi två kuratorer på heltid. Det ger oss helt andra resurser att tidigt upptäcka barn som far illa.

En av kuratorerna är Emma Fahlström. Hon berättar om en elev i nian som sökte upp henne då han blivit förbannad efter lektionerna om hedersnormer.

– Han tyckte inte alls om att tala om familjens värderingar. Men när vi hunnit prata igenom saken var han mindre tvärsäker, kanske startade jag en process inom honom. Mycket handlar om rädsla.

Även skolsköterskan spelar en avgörande roll i arbetet mot hedersförtryck. Det kan handla om att vara uppmärksam på om flickorna klagar på smärtor som kan vara orsakade av könsstympning. Eller att utvärdera huruvida huvudvärk och magont skulle kunna vara ett resultat av att ständigt behöva vara på sin vakt för att inte göra något som kan väcka familjens vrede.

Vidare har också studie- och yrkesvägledaren en uppgift i det förebyggande arbetet, menar rektorn:

– Tjejer som lever med hedersnormer får höra att de ska gifta sig tidigt, att deras studieval är något som familjen beslutar om. Här måste skolan stötta flickorna, hjälpa dem att drömma!

Bland pedagogerna är det främst lärare i idrott och hälsa som konfronteras med hedersnormerna, bland annat när det kommer till simundervisningen. Idrottsläraren Emilia Reimer har lång erfarenhet av att tackla frågan: 

– Det är viktigt att reda ut varför flickan inte vill delta, det kan ju bara bero på att hon inte vill visa sin kropp. Därför gäller det att också söka andra tänkbara tecken på hedersnormer, exempelvis har vi haft flickor som tagit av sig slöjan och fått problem av det.

Det är viktigt att reda ut varför flickan inte vill delta, det kan ju bara bero på att hon inte vill visa sin kropp.

Gottsundaskolan (åk 6-9) har gjort flera orosanmälningar till socialtjänsten genom åren, några fall per år är riktigt allvarliga och leder till att eleven får skyddat boende. Samarbetet med socialen har förbättrats över tid, berättar Elisabeth Viksten Eriksson:

– Förut kunde orosanmälningarna bli liggande trots att det var bråttom, men nu är det bättre, bland annat för att vi fått en socialsekreterare på plats här i skolan.

Vi går ut i korridoren för att ta bilder. När några killar i nian släntrar förbi viftar Lotta Svedberg med Elaf Alis bok och frågar vad de tyckte om den. ”Bra”, svarar de. ”Hederskulturen är en viktig fråga som vi måste snacka mer om.”

Reviderad läroplan betonar hedersförtryck

Och det är precis vad som står i den reviderade läroplanen som träder i kraft senare i år: hedersrelaterat våld och förtryck ska inte bara behandlas i det omdefinierade ämnet sexualitet, samtycke och relationer – det ska ”behandlas återkommande i utbildningen”.

Att tala om förtrycket kan vara ett sätt att upptäcka det, menar Lotta Svedberg:

– Vissa flickor förnekar att de lever med hedersnormer, men när vi frågar om de får träffa vem de vill efter skolan så svarar de nej. Alltså är de utsatta för en lagvidrig kontroll, utan att de själva förstått det.

LÄS ÄVEN: TRIS: Pandemin har förvärrat hedersförtrycket