Läraren: Då funkar distans bra

För yrkesläraren Kajsa Englund vore en kombination av distans- och närundervisning drömmen. Foto: Oskar Omne och Colourbox
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

När gymnasiet gick över till distanslektioner i mars, var hon novis. Nu tycker yrkesläraren Kajsa Englund att drömmen vore en kombination av när- och distansundervisning.
– Men man måste skapa utrymme för det sociala, inte vara en maskin, säger hon.

Lättare att fuska, svårare att lära sig. Gymnasieeleverna ger inga toppbetyg till distansundervisningen i Internetstiftelsens undersökning.

Men Kajsa Englund är en gymnasielärare som tycker att det funkar bra.

– Skolan var väl förberedd. Personalen hade fått ordentliga genomgångar i både plattform och mötesverktyg. Det fanns projektansvariga för digitaliseringen på skolan, säger hon.

Kajsa Englund är lärlingslärare på hotell- och konferensprogrammet på Realgymnasiet i Stockholm, en del av koncernen Lärande i Sverige AB.

Nyhetens behag

– Fördelen i mars var att det var nytt för alla, det hade en nyhetens behag. Eleverna var taggade och tyckte att det var spännande att pröva. Och allt som är spännande blir ofta bättre. Sen så märkte jag ju fram emot maj att jag var tvungen som lärare att arbeta för att upprätthålla spänningen, säger Kajsa Englund.

Hon ser fördelar med distansundervisning.

– Om jag får drömma så skulle vi kombinera. Är man i skolan är det en fördel för dem som är i skolan – men vi har alltid hemmasittare. Är man på distans är det en fördel för hemmasittare, men man tappar dem som har svårt med struktur, säger hon.

Rollspel på avstånd

I början lät hon eleverna svara på enkäter efter lektionerna.

– Utmaningen är att få till en varierad undervisning. Jag fick in en del förslag på vad de behövde, och efter det har jag varierat mer. Jag visar filmer, varierar inlämningar så att de kan spela in ljud och bild, ta foto, ha en annan bakgrund. De gjorde rollspel på distans med varandra, det var jätteroligt. På fredagar fick de klä ut sig efter lunch och bestämma egen bakgrund. Någon hade en skidbacke, och hade målat sig som att de hade solbränna efter skidglasögon och hade varm choklad, säger hon.

Och fusket?

– Jag låser skärmarna så att de inte kan gå in någon annanstans. Men praktiska ämnen fungerar så, att om de skulle ha stödord om de är osäkra och läser dem en gång till, de lär sig ändå. Man får vara flexibel.

Det svåra är i stället att inte förlora kontakten med eleverna.

– I klassrummet eller i korridoren kan man jobba på det sociala – även för min egen skull, jag älskar eleverna och de ger energi, säger Kajsa Englund.

Så får yrkesläraren Kajsa Englund distansundervisningen att funka

  • ”Skolan har tydliga regler för distansundervisning: kameran ska vara på, eleverna ska vara ombytta och sitta vid ett bord. Vi ska simulera en vanlig skoldag. De flesta barn mår bra av rutiner och för vissa är det nödvändigt, annars slutar de logga in och vi tappar dem”.
  • ”Tydlig planering: Datum, när vi börjar, när vi slutar, vad vi ska göra på förmiddagen, när det är lunch, vad vi ska göra på eftermiddagen. Ska det vara gruppredovisningar står det tydligt. Det kan eleverna titta på i förväg, eller i efterhand. Tydlighet är jätteviktigt när de jobbar hemifrån, jag ser ju inte alltid om de ser ut som frågetecken.”
  • ”Lägg ut power-points och filmklipp i förväg, så att elever som behöver kan förbereda sig.”
  • ”Tvingande moment kan minimera fusket. Som att de måste ha kameran på, så att du kan se om de tittar på något annat eller om det verkar vara någon annan i rummet.”
  • ”Skapa utrymme för det sociala, och planera inte in varenda minut. I klassrummet eller korridoren finns det alltid möjlighet att prata lite med eleverna om annat än skolan.”

LÄS ÄVEN

Wiman: Borttagna nationella prov är som en fis i rymden

Så undviker du fusk i coronatider

Gymnasieelever ger distansundervisningen underbetyg

Checklista: Så förbereder du dig bäst för distansundervisning