Mjukbyxe-rektorn kan vara skyldig till diskriminering

Jensen-koncernen har infört klädkod på sina skolor. Det är problematiskt på flera sätt, menar Maria Refors-Legge, doktorand i utbildningsrätt vid Stockholms universitet.

Till exempel säger skollagen att skolan ska vara avgiftsfri, och förhållningsregler om striktare kläder kan innebära högre kostnader för vårdnadshavare om elever för elever som behöver nya kläder för att följa ordningsreglerna.

Men påbudet kan också vara problematiskt i relation till yttrandefriheten, som ger alla som befinner sig i Sverige rätt att uttrycka sin mening.

Det säger yttrandefriheten om kläder

– Yttrandefrihet är inte bara vad man säger, den omfattar andra uttryck som klädval, hår eller sminkning, säger Maria Refors-Legge.

En rektor på Jensen i Göteborg har kritiserats för att ha tagit klädkoden längre, och förbjudit mjukisbyxor och midjeväskor. Skolan ville ta avstånd från plagg som signalerar machokultur och utanförskap.

Nu har rektorn backat, och säger att det aldrig varit fråga om ett förbud mot mjukbyxor. Ur ett mejl till vårdnadshavarna:

”Några elever har tolkat vår klädkod som att de inte får ha mjukisbyxor i skolan. De måste då läsa lite noggrannare eller fråga oss på skolan hur de skall fånga andemeningen i skriften som beskriver klädkod. Dock har så klart eleverna inte en helt dålig tolkningsförmåga, för kanske tycker vi att elever i högstadiet, precis som ni föräldrar på kontoret klär bättre i annat än mjukisbyxor.”

Kan vara diskriminering

Mjukbyxeförbudet skulle enligt Maria Refors-Legge kunna vara diskriminerande – och stå i strid med diskrimineringslagen, som även förbjuder indirekt diskriminering.

– Ett beslut om klädkod behöver inte vara direkt diskriminerande för att vara förbjuden. Även om rektorns beslut inte är avsett att utesluta en viss grupp, kan det slå mot gruppen. I det här fallet verkar det ha att göra med socioekonomiskt svaga grupper, och det kan ha etniska undertoner, vilket i så fall kan utgöra diskriminering. Fallet har inte prövats, men det är inte otänkbart att det skulle kunna vara frågan om diskriminering, säger Maria Refors-Legge.

Skolan har rätt att inskränka elevernas yttrandefrihet i vissa fall, om de riskerar att skada sig, till exempel kan en lärare förbjuda elever att ha stora örhängen på gymnastiken. Det kan också vara acceptabelt om en elevs klädval skulle kunna betraktas som någon form av brott, till exempel rasistiska budskap vilket kan betraktas som hets mot folkgrupp.

”Inte förbjudet för någon att gå på Jensen”

Rektorn på Jensen har även uttryckt att ”Jensen inte är för alla”. Något som Maria Refors-Legge menar står i strid med skollagens grundläggande premisser om en öppen och likvärdig skola.

Urval får bara ske efter de kriterier som Skolinspektionen fastslagit, bland annat kötid och syskonförtur.

– En skola får göra ett urval av elever som börjar på skolan om söktrycket är så högt att alla sökande inte får plats. Man får inte göra ett urval baserat på elevernas familjer, studievana eller ursprung, skolorna får inte sortera ut mer fördelaktiga elever eller konstruera utbildningen på ett sådant sätt att elever som inte tillhör den önskvärda gruppen, säger hon.

– Sen kan skolor ha olika pedagogik. En Montessoriskola kanske t.ex. inte passar alla barn eller alla barns studiesätt, men det är inget som skolan kan bestämma åt eleven, det är något eleven och elevens vårdnadshavare måste komma underfund med själva, säger Maria Refors Legge.

Mats Rosén är skolchef för Jensen grundskola.

– Min absoluta uppfattning är att klädkoden inte är ett brott mot yttrandefriheten. Den är en rekommendation och inte ett krav. Vi vill medvetandegöra eleverna om att kläderna är en faktor i hur man uppfattas i samhället. Och det blir inga påföljder för den som inte följer klädkoden, säger Mats Rosén.

Han menar också att rektorns uttalande om att skolan inte är för alla misstolkas.

Det har också förekommit uppgifter om att eleverna rekommenderats köpa en pikétröja från skolan?

– Alla våra skolor har en shop där man kan köpa en Jensen-tröja till självkostnadspris. Det är inget krav utan en möjlighet och helt frivilligt, säger Mats Rosén.

Att rektorn sagt att ”Jensen inte är för alla” skulle kunna vara ett exempel på diskriminering, kommenterar Mats Rosén så här:

– Uttalandet har misstolkats. Andemeningen var att vi har ett koncept, ett visst tempo, vi vill att man ska tycka om det om man väljer vår skola. Vi säger inte nej till någon som inte tycker att det vi står för är bra, men det är bättre för bägge parter om elever och föräldrar tycker om det vi står för. Det är inte förbjudet för någon annan att gå, säger Mats Rosén.

LÄS MER: SKOLINSPEKTIONEN GRANSKAR MJUKBYXE-REKTORN