Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig

LÄSTIPS: Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

En ny rapport från Malmö stad kartlägger antisemitismen i kommunens skolor, från fördomar och skolgårdsantisemitism till konspirationsteorier och hatbrott.

Den visar att en stor majoritet av lärarna i F-6 och mellan en tredje- och en fjärdedel på högstadiet och gymnasiet tycker att de saknar tillräckliga kunskaper om både antisemitism och nationella minoriteter.

”Frustration hos lärare”

– Det är inte bara en osäkerhet kring fakta, utan hur man ska värdera olika situationer. Jag har jobbat på olika skolor i Malmö, och mött problemet på olika sätt beroende på elevsammansättningen. Det finns en frustration hos lärarna, de vet inte vad som är antisemitiskt eller inte, om de borde ha agerat eller inte, säger Björn Westerström, lärare på S:t Petriskolan och medlem i lokala Professionsnätverket och Malmös skolnätverk mot antisemitism.

Han har själv blivit hotad till livet av en elev, när han försökte tillrättavisa pojken som uttalade sig antisemitiskt.

LÄSTIPS: Svårt nå ut i utsatta områden

Rapporten beskriver att lärare ibland avstår diskussioner, eftersom stämningen lätt blir aggressiv.

– Det beror på vilken elevgrupp man har framför sig. Om man har många elever med från Palestina och Libanon så blir det ofta diskussioner, säger Heléne Svensson, lärare med 28 års erfarenhet.

Hon undervisar i SO i åttan i Mellersta Förstadsskolan, Malmö, och medlem i det lokala skolnätverket.

– Diskussionerna blir ofta polariserade och generaliserande, som när de jämställer Israel med judendom i negativa termer. För de som inte är insatt är det svårt att sätta händelser i en kontext, och det blir en privat tolkning. Då blir diskussionerna svåra. Du måste bena ut och bemöta dem, säger Heléne Svensson.

Ibland löser hon det genom att avsluta diskussionen med eleverna efter ordinarie lektion.

– Vi kan inte låta 20 elever lyssna på en debatt där två eller tre är aktiva, och resten inte förstår vad det handlar om. Då får man ta sig den tiden. Jag kan inte släppa det, säger hon.

Främst efterlyser lärarna undervisningsmetoder, samt mer kunskap om samtida antisemitism och konspirationsteorier.

Därför krävs det fortbildning

Men det handlar också om att vända blicken inåt, mot sig själv.

– Även om vi kan säga att det finns en Mellanöstern-antisemitism i Malmö kan vi inte arbeta som det är en isolerad grupp. Antisemitism är en inarbetad del av vår kristna kultur och lär man sig känna igen den ser man judiska stereotyper i populärkultur. Vi bär den med oss, säger Björn Westerström.

– Där krävs det fortbildning. Den måste vara strukturerad och komma från rektorer och förvaltning. Många säger ”OJ, vi har antisemitism på skolan, vi kör en temadag”. Det kan i värsta fall förvärra situationen, eftersom de man vill nå kanske känner sig utsatta och blir hårda och aggressiva, säger han.

SO-läraren Heléne Nyrén har fått Hédi Frieds lärarstipendium för att hon ”rustar elever till demokratiska medborgare”. Hon jobbar på Oxievångsskolan i Malmö.

Och hon säger sig förstå SO-lärarna som känner sig ensamma inför uppgiften.

– SO-lärare har inte fått någon kvalificerad fortbildning de sista tio åren. Kommunerna har gjort övergripande lärarsatsningar, bedömning för lärande, mattelyftet, läslyftet. Men det finns inget demokratilyft, säger hon.

Antisemitismen är ett stort problem i Malmö, men den finns överallt.

Då är eleverna misstänksamma

Olle Linton är gymnasielärare på Östra Real i Stockholm, och medlem i Lärarförbundets styrelse. Han har också fått pris av Stockholmare mot nazism för sitt arbete, och driver Facebookgruppen Lärare mot rasism.

– Naturligtvis finns det antisemitiska tankar bland elever, men så länge jag arbetat där har de inte tagit konkret form. Men sen när man pratar religion och historia, och jag tar upp den judiska diasporan och hur judar diskriminerades och förföljdes, så är det många som frågar om antisemitiska fördomar: ”Är det inte judarna som styr bankerna?”. Föreställningarna är antisemitiska, även om eleverna själva i sig inte är antisemiter, säger han.

Och det är skillnad i klasser där en majoritet av eleverna är från Mellanöstern.

– Där kan finnas en grundmurad misstänksamhet mot hela Israel och judendomen. Och den är svårare att få bukt med. De ser likhetstecken mellan judar och israeliska regeringen. Och det är tuffare att argumentera mot någon vars familj har upplevt fruktansvärda övergrepp. Men man måste hjälpa eleverna att särskilja de olika frågorna och olika begreppen. Det är man skyldig eleverna och samhället, säger Olle Linton.

LÄS ÄVEN

 Läraren Peter hotades för att han är jude

Fröken, är du rasist? – så kan du jobba med laddade ord i skolan