Läraren om AI: ”Synd att debatten är svartvit”

Sveriges Lärare vill ha en nationell digitaliseringsstrategi och får medhåll av Guldäpplet-vinnaren Eva Bida.

Sett-mässan Bristerna med digitalisering och AI i undervisningen har identifierats.
Nu kräver Sveriges Lärare en nationell digitaliseringsstrategi.
– Vi ska inte vara rädda för det nya men vi bör skynda långsamt, säger Åsa Fahlén, Sveriges Lärares förbundsordförande.

Jan Huss

16 apr 2024

I rapporten ”Lärarledd digitalisering? Möjligheter och förbehåll på tröskeln till ett nytt AI-landskap”, har Sveriges Lärare undersökt hur införandet av digital teknik och AI i undervisningen påverkat lärarna.

Resultatet visar bland annat på brister i:

det systematiska arbetsmiljöarbetet.
riskbedömningar.
det pedagogiska stödet
introduktionsarbetet

– Digitala verktyg måste ingå i det systematiska miljöarbetet. Nu får man ofta känslan av att införandet av ny teknik kommer uppifrån och läggs på lärarna utan att det har efterfrågats, säger Åsa Fahlén, Sveriges Lärares förbundsordförande.

Skynda långsamt

Sveriges Lärare vill att skolväsendet ska skynda långsamt med AI och att införandet av alla former av lärverktyg och läromedel ska följa lagar och läroplaner och vara kvalitetssäkrade.

Införandet av AI i skolorna, om det ska införas, bör, enligt Sveriges Lärare, vara väl övervägt och lärarna behöver tid att anpassa sig till de nya kraven som AI medför.

– En enhetlig nationell strategi för digitalisering är nödvändig för att säkerställa kvalitet och likvärdighet i utbildningen, säger Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén.

”Synd att debatten är svartvit”

Eva Bida, lärare i Södertälje och vinnare av Guldäpplet för sitt sätt att använda IT i undervisningen delar uppfattningen:

– Det är jätteviktigt att man kartlägger vilka verktyg som behövs, att man väger eventuella vinster mot arbetsinsatsen. Frågor som måste besvaras är Varför ska vi ha det, hur ska det användas och för vem är det bra? Skapar det ett lärande hos eleverna?

Eva Bida framhåller även värdet att ge eleverna de verktyg de behöver, oavsett om de är digitala eller analoga,

– Debatten är svartvit för tillfället, och det är synd. Just nu är digitala verktyg så ifrågasatta att det riskerar utvecklingen, framför allt inom förskolan. Det finns väldigt bra verktyg men det gäller att man väljer rätt. Att plocka bort allt skulle vara förödande.

Diskussionerna har trots allt haft en positiv effekt, enligt Eva Bida.

– Debatten har stoppat de spontana inköpen men har gått så långt att digitala verktyg blivit ett skällsord. Det behövs en balans i debatten och det måste få ta sin tid att utvärdera nyttan med nya verktyg. I Södertälje har vi en IKT-grupp, informations- och kommunikationsteknologi, som rektorerna kan vända sig till om de har frågor om nya verktyg, säger Eva Bida.

Guldäpplevinnaren: Hellre få som fungerar

Nu förefaller guldåldern över för ogenomtänkta inköp, enligt Eva Bida, en eftertänksamhet har börjat gro.

– Det har nog varit många snabba och kostsamma puckar genom åren där verktyg köpts in nästan som en statushöjare. Att man har det senaste och åttio olika program som gör nästan samma sak. På gymnasiet i Södertälje försöker vi hjälpa lärarna genom att renodla verktygen. Hellre få som fungerar än många som ändå bara blir liggande oanvända, säger Eva Bida.

Åsa Fahlén är inne på samma spår.

– Man måste vara noga med var man lägger pengarna. Det händer så mycket på det här området att ingen vet var det ska landa. Lär av historien, säger Åsa Fahlén.

Fakta: Fem slutsatser från undersökningen

Tre av fem lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning använder digitala verktyg i de flesta lektioner.
I förskolan använder nästan alla förskollärare digitala verktyg främst för att dokumentera undervisningen, medan mindre än en tredjedel använder digitala verktyg för att hjälpa barnen öva färdigheter och förmågor.
AI används i begränsad omfattning i lärares undervisning. 5 av 10 lärare har inte använt AI i undervisningen. Endast 5 procent har använt AI i hög utsträckning.
Lärarna intar en avvaktande hållning till AI. De minns tidigare digitaliseringsinvesteringar, beslutade av ivriga huvudmän, som gick fort men fel. 49 procent av Lärare ser däremot fördelar med AI i undervisningen med att de kan effektivisera administrativa uppgifter och 36 procent svarar att det kan öka elevernas engagemang, men tror mindre på att AI kan individanpassa undervisningen
63 procent av lärarna är oroliga över att elever använder AI för att fuska med skolarbetet eller andra oetiska aktiviteter. 57 procent av lärarna ser en risk att skolledningar och huvudmän investerar i AI-system på ett ogenomtänkt sätt samt att AI-genererade läromedel har för låg kvalitet.