Forskaren: AI kan göra skolan hälften så lång

Torkel Klingbergs nya bok spänner över flera teman och världsdelar men inleds hemma i vardagsrummet, med en personlig beskrivning av hur den 15-åriga dotterns mobilvanor skapar en oroskänsla hos författaren. Hon läser knappt böcker eller dagstidningar längre, och såväl skolarbete som privatliv sköts via mobil eller dator.

”Är perioderna av nedstämdhet normal tonårssurhet, eller har det något med hennes mobilanvändande att göra?” frågar sig KI-professorn i kognitiv neurovetenskap.

Därifrån svingar han sig igenom en översyn av forskningsläget kring digitalt läsande, skärmars effekter på hjärnan, artificiell intelligens, lärande (människors och maskiners) samt teknikoptimism och etik, med avstickare till både antikens Grekland och dagens Silicon Valley. Till slut landar han i en synnerligen hoppfull bild av en nära framtid där lärares täta samarbete med AI kortar ner tiden som krävs för att ta sig igenom hela grundskolan till bara 4–5 år.

Låter det osannolikt? Det är ändå bara början. Det verkliga utropstecknet i förutsägelsen ligger i tidshorisonten. Torkel Klingberg menar att den framtid han beskriver kan vara här om bara 10–15 år. De barn som föds i år skulle alltså ta examen i den skolan.

På revolutionens rand

Ett sådant smått otroligt påstående påminner om den teknik-evangelism vi är vana att höra från personer som Steve Jobs och Elon Musk, och trovärdighetsbarometern hos många läsare ger sannolikt utslag. Författaren ställer själv frågan i boken:

”Står vi på tröskeln till en ny era för utbildning, eller är detta bara toppen på den senaste vågen av intresse som snart kommer att dala?”

Torkel Klingberg, vad svarar du själv på den frågan?

– Inget vet såklart. Man ska inte falla för en hype, men man kan vara optimistisk och genomföra systematiska tester och planera långsiktigt. Vi skapar just nu maskiner som förändrar förutsättningarna för oss att leva, i synnerhet de datorer som nu kan tänka. Jag tror och hoppas att vi kommer att kunna använda oss av AI på ett effektivt sätt och revolutionera utbildningen på sikt, säger Torkel Klingberg till Vi Lärare.

”På sikt” innebär alltså i det här specifika fallet 10–15 år bort. Den analysen baserar han på forskning på effektivare undervisningsmetoder, digitalisering och AI som bedrivs nu.

– Tittar man på de studier som finns nu kan man se att vi kan dubbla effektiviteten i mellanstadiet och tredubbla den i högstadiet.

Men begränsas inte inlärningshastigheten av elevernas mognadsprocess och hjärnans utveckling?

– Det är en bra fråga, kommer hjärnans mognad sätta stopp? Jag tror inte att vi riktigt vet det. Ingen kan peka på något neurologiskt faktum som säger att det inte går att dubbla lärandet, säger Torkel Klingberg.

LÄS MER: Så kan AI förändra lärares arbete i grunden

Distraktioner och digital läsning

Boken ”Framtidens digitala lärande” är inte en enda lång hyllning till modern teknologi. Vi behöver backa tillbaka lite. Tillbaka till den 15-åriga flickan med näsan i mobilen och hennes oroliga pappa, och våndan över skärmtid.

Torkel Klingberg redogör för tre stora, forskningsvederlagda nackdelar med den pågående digitaliseringen: Distraktioner, multitasking och sämre läsinlärning.

– Datorer introducerar distraktioner och simultanutförande, eller multitasking. Så fort du försöker göra två saker samtidigt som kräver att du använder arbetsminnet går din prestation ner dramatiskt.

Även om vi pratar 10 år framåt kommer vi fortfarande ha lärare.

Och även när du lyckas motstå frestelsen att öppna appen så kostar bara tanken att kolla instagram både energi och ställtid för hjärnan. Och sådana tankar dyker upp hundratals gånger varje dag, skriver Torkel Klingberg i boken.

Upprepade studier visar också att det är svårare att förstå och att minnas något man läst på en skärm, jämfört med om man läst samma sak i en bok. Exakt vad det beror på har forskarna inte lyckats reda ut, men effekten är relativt stor.

– En sjätteklassare som läser på skärm har samma läsförståelse som en fjärdeklassare som läser en bok, säger Torkel Klingberg.

En ”Pocket Platon” i var persons ficka

Digital inlärning kan alltså sägas börja på minus jämfört med analog, och eventuella positiva effekter av den måste vara enormt stora för att först överbrygga den negativa effekten, och därefter leverera ett netto plus-resultat. I Torkel Klingbergs läsning av vart forskningen och teknikutvecklingen är på väg så lyckas den med det.

Det förklaras till viss del med visionen om en individuell digital mentor för varje elev, en modern version av den en-till-en-undervisning som Aristoteles gav Alexander den store. Den digitala mentorn kommer att kunna ge skräddarsydda uppgifter baserat på varje individs nivå och förutsättningar, med stöd i analyser av data från hundratusentals andra elever och vad som fungerat bra eller mindre bra tidigare.

LÄS MER: AI-boten svarar själv: ”Kan inte ersätta lärare”

Kommer alla elever ha en egen digital Aristoteles i framtiden?

– Ja, det är ett möjligt scenario. Digitala mentorer har redan provats, och redan existerande varianter är effektiva. Men de täcker ännu så länge bara en del av läroplanen. Men även om vi pratar 10 år framåt kommer vi fortfarande ha lärare.

Varför?

– Människor behöver en kontext, ett sammanhang, en social interaktion. Lärarna kommer behövas som stöd på många olika sätt, förebilder, samtalspartners och så vidare. Men en liten Aristoteles i fickan kommer vi att ha tror jag. Eller en ”Pocket Platon” som jag kallar dem i boken.

Dagens AI har fel ibland – det är ett övergående problem.

Kräver mer långsiktighet i skolpolitiken

AI-verktygens explosion ut på den allmänna marknaden det senaste halvåret har gett oss mängder med exempel på hur kraftfull och hjälpsam teknologin kan vara, men även på hur den ärver våra fördomar, inkorporerar orättvisor vi vill komma bort ifrån och även hittar på felaktiga svar när den saknar fakta.

Törs vi underkasta oss tekniken och lita på AI?

– Det finns två aspekter på det här. Det ena är att ja, dagens AI har fel ibland. Men hur snabbt har det gått att komma hit, och hur bra kommer den vara om 10 år? GPT-3 presterade bland de sämsta 10 procenten i den amerikanska advokatexaminationen ”Bar Exam”. GPT-4 som släpptes nyss placerar sig i de 10 högsta procenten. Det är ett övergående problem.

– Det andra är att det finns etiska frågeställningar och det är viktigt att vi diskuterar dem nu. Frågor om integritet, vem som äger all data, och inte minst vilken genomlysning vi föräldrar vill se av en AI innan vi släpper i väg vårt barn till att undervisas av en maskin hela dagen, säger Torkel Klingberg.

Vems ansvar är det? Regeringens?

– Ja. Jag håller helt med lärarfacket om att vi behöver långsiktiga överenskommelser över partigränserna i skolpolitiken, det har jag propagerat för länge. Mindre positionerande och trender i skolpolitiken, mer forskning och långsiktighet. Hur ska svenska skolan se ut 2030, och 2040?

Och den förändringen av politiken behöver ske nu, menar Torkel Klingberg. Utan en statsapparat som är intresserad av att stötta forskning om AI:s konsekvenser för skolan blir det hela lätt ett riskabelt experiment på marknadsaktörernas villkor.

LÄS MER: Ministern testade AI-boten – ”Teknik slår alltid politik”

När utvecklingen går så fort, hinner forskningen göra långsiktiga studier av den nya teknologin innan den sjösätts?

– Det är fullt möjligt att göra det, och självklart ska man göra det innan man sätter det i system i skolan. Men företagen kommer inte att göra det självmant, det krävs nästan beslut på statlig nivå att man vill se sådan forskning.

– Jag vill vara den otåliga optimisten. Det här kan revolutionera lärandet, säger Torkel Klingberg.

LÄS MER:

”Därför riskerar AI att göra oss mindre kompetenta”

AI-boten satte samma betyg som lärarna

Maria Wiman: AI är bara ett medel – resten är upp till oss proffs

Forskaren: Lärare behöver mer inflytande över AI

Så kan AI förändra lärares arbete i grunden